Grundvatten i Västmanlands län En sammanställning av data från de större kommunala grundvattentäkterna

S AMMANFATTNING Syftet med den här sammanställningen är att få en bild av tillstånd och förändringar i äldre, djupare beläget grundvatten i stora grundvatten-magasin som är av betydelse för den kommunala vattenförsörjningen. Resultaten kommer ifrån provtagningar i kommunala grundvatten-täkter. Utgångspunkten för sammanställningen är följande: • Grundvattenmagasinen skall vara klassade som stora, d v s ha en uttagsmöjlighet som är större än 5 l/s, dock med vissa undantag t ex Himmeta. • Grundvattentillgången får inte vara förstärkt genom infiltration av ytvatten. Eftersom vattenförsörjningen i Västerås tätort bygger på grundvatten vars bildande förstärkts genom infiltration av ytvatten från Mälaren omfattar utvärderingen ej Hässlös vattenverk. Sammanställningen berör följande kommunala grundvattentäkter: • Götlunda och Lunger (Arboga kommun) • Skottbacken (Kungsörs kommun) • Himmeta (Köpings kommun), • Viksviken1 (Fagersta kommun) • Riddarhyttan (Skinnskattebergs kommun) • Karbenning (Norbergs kommun) • Rävnäs 1 (Surahammars kommun) • Kolbäck (Hallstahammars kommun) • Ansta (Västerås kommun) • Knipkällan och Ransta (Sala kommun) • Heby och Tärnsjö (Heby kommun) Grundvattnets kemiska sammansättning har förändrats från 1970- talet och sedan mitten av 1990-talet. Det är framförallt på nitrathalterna man kan se tydliga förändringar. Försurningen har inte gått tillbaka i den omfattning som man tidigare trodde, utan alkaliniteten och pH-värdena har varit relativt konstanta. Riddarhyttan och Rävnäs är två täkter som fortfarande är försurade med varierande pH-värden och låg alkalinitet. Riddarhyttan har en grundvattenbildningsprocess som påverkas (hydrauliskt) av sjön Gnien. Det leder troligen till att pH-värdena varierar (mellan 6,2 och 7,4) samt att alkaliniteten har varit mycket låg (runt 15 mg/l). Förhöjda kvävehalter är ofta orsakade av gödselhantering på jordbruksmark eller påverkan av enskilda avlopp. Götlunda täkt har höga nitratvärden, 4-8 mg/liter. Täkten uppvisar inte heller någon direkt sjunkande trend (klass 3-4). Täkterna i Tärnsjö och Heby har Infiltration av grundvatten sker för att förbättra råvattenkvaliteten. Data från täkterna redovisas, men ska bedömas utifrån denna "störning". varit tydligt nitratpåverkade (klass 4), men på senare tid (från 1994) har klassningen sjunkit till måttlig påverkan (klass 3 ;1-5 mg/l). Kloridhalten i grundvatten orsakas delvis av vägsalt (NaCl). Götlunda täkt uppvisar de högsta kloridhalterna med en entydigt ökande trend från 1995 och framåt. Kloridhalterna i Heby kommuns täkter vid Tärnsjö och Heby uppvisar från 1980 en successivt ökning fram till ungefär 1997. Speciellt för täkten vid Heby var ökningen mycket kraftig (50 %) mellan 1993 och 1996. Efter 1997 har kloridhalterna vid Tärnsjö och vid Heby i stort sett legat på samma nivå . Götlunda täkt uppvisar de högsta värdena i länet (klass 3; relativt hög halt). Redoxvärdena har delvis en geologisk förklaring och ändras inte med tiden. Täkter med mycket höga järn- och manganhalter är Himmeta (klass 4) och Karbenning (klass 4). I övrigt är grundvattnets kvalitet mycket bra. Tabell 1 . En generell sammanställning av en effektrelaterad tillståndsklassning med avseende på Alkalinitet (samt pH), Nitrat, Klorid och Redoxförhållanden. Tidsperioden har varierat. Redoxparametrarna har bara analyserats under 2001-2002. TäktpH/AlkalinitetNitratKloridJärn och Mangan Götlundaklass 2klass 3/4*klass 2/3klass 1**Lungerklass 3klass 1*klass 1klass 1**Skottbackenklass 2klass 2/3*klass 2 klass 1**Himmetaklass 1klass 2*klass 2 klass 4**Viksvikenklass 3klass 3*klass 1klass 1/2Riddarhyttanklass 3 /4-klass 1klass 1**Karbenningklass 1-klass 1klass 4**Kolbäckklass 1klass 3/2*klass 2klass 1**Rävnäsklass 3klass 1*klass 1klass 1**Anstaklass 2-klass 2 klass 1**Ranstaklass 2klass 3*klass 2klass 1**Knipkällanklass 2klass 3/ 2/ 1*klass 2klass 1/2Tärnsjöklass 2klass 4/3*klass 2klass 1**Hebyklass 2klass 4/3*klass 2klass 1***Nitrathalterna var mycket varierandeklass 1=**Redoxparametrarna analyserades klass 2=2001-2002, övriga parametrar klassades klass 3=med avseende på hela peroidenklass 4=klass 5= För att få en fortsatt god överblick över grundvattnets kemiska sammansättning bör provtagning, analyser och kvalitetssäkring utföras efter ett gemensamt program för de stora akvifärerna i Västmanlands län.