Elfisken i 27 vattendrag i Västmanlands län

Under sensommaren och hösten 2008 elfiskades 27 lokaler i 14 vattendragsförekomster i länet. Syftet var att: o Ge underlag för bedömning av statusen på de vattendrag som är klassade som vattendragsförekomster enligt vattendirektivet. Fisk är en av tre biologiska parametrar som man tar hänsyn till i detta arbete. I samband med inrapporteringen till elfiskeregistret görs statusbedömningen med hjälp av VIX (VattendragsIndeX). o Kartlägga fiskbeståndens status och utbredning i länet. T.ex. finns den rödlistade fiskarten asp i mälarmynnande vattendrag. Med hjälp av jämförelsevärden från elfiskeregistret jämförde vi förekomst och tätheter. Elfiskelokalerna var spridda över hela länet, några långt ner i systemen men de flesta låg i områden med biotoper som passar öring. Flera av lokalerna var placerade mellan definitiva vandringshinder både uppströms och nedströms. Från Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS) fick vi jämförelsevärden baserade på alla inrapporterade elfisken från strömöringvattendrag i södra Sverige. Statusen för fisk (VIX) var följande: • Hög = 0 • God i 9 lokaler • Måttlig i 5 lokaler • Otillfredsställande i 5 lokaler • Dålig i 8 lokaler Med hjälp av jämförelsevärden från SERS kan man bedöma förekomst av fiskarter och fisktätheter för att se om de ligger inom normala intervall. Förekomst av öring och elritsa var i länet mycket sparsammare än i södra Sverige som helhet. Förekomst av lake, simpor och ”ingen fångst” var i gengäld mera frekvent förekommande i länet än i södra Sverige som helhet. De högre förekomsterna av färna och id i våra fisken kan förklaras av att arterna inte förekommer jämt spridda över södra Sverige, men finns i Mälardalens vattensystem. Tätheterna av fisk d.v.s. hur mycket fisk av en art som förekommer på en elfiskelokal omräknat till standardytan 100 m2 var låga till normala för arterna abborre, mört, lake, gädda och simpor i våra elfisken i jämförelse med södra Sverige. Dock hade öring låga tätheter och på många lokaler saknades årsungar av öring trots mycket fina biotoper. Av elritsa fångade vi endast ett exemplar på en lokal vilket innebär mycket låga tätheter i jämförelse med södra Sverige som helhet. Anledningen till skillnaden i både förekomster och tätheter kan vara den omfattande antropogena påverkan på vattendragen i länet. Omfattande gruvverksamhet sedan medeltiden, stora vattenkraftstationer och ett storskaligt jord- och skogsbruk kan vara orsaker till det dåliga resultatet. Fler elfisken borde genomföras för att få ett bättre statistiskt underlag och historiska källor borde studeras för att hitta historiska belägg för fiskarters utbredning i förindustriell tid i länet.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05