Skogliga observationsytor och miljömålsindikatorer: möjlighet att utnyttja befintliga data

Med syfte att studera luftföroreningarnas effekter på skogens hälsa har Skogsstyrelsen undersökt permanenta skogliga observationsytor sedan 1984. Det första nätet av ytor reviderades 1995-1997 då 223 nya lokaler etablerades med hjälp av en objektiv urvalsmetodik. Syftet är att visa förhållanden i normalt brukad skog i bakgrundsmiljö. Mätningarna omfattar trädvitalitet, barr- och bladkemi, markkemi, tillväxt, vegetation, meteorologi, deposition, markvatten och lufthalter och ingår i ett europeiskt samarbete med mer än 30 deltagande länder. Data har använts i många olika sammanhang, både som underlag för miljöarbete på olika nivåer och olika forskarrapporter. För att öka möjligheten till generaliseringar vore det värdefullt att kunna "skala upp" data från obsyteprogrammet till mer heltäckande inventeringar som till exempel Riksinventeringen av skog (RIS).Förhållandena i miljön är komplexa och det är vanskligt att välja ut enstaka indikatorer för att illustrera detta. Även där obsytorna inte direkt kan användas för uppföljning så bidrar de till bättre förståelse av processer i skogliga ekosystem. Åtta av landets 16 miljömål har valts ut för närmare diskussion. För Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt växt- och djurliv har inga indikatorer föreslagits, utan materialet får mer betraktas som komplement till andra studier.För de sex övriga miljömålen föreslås indikatorer som kan vara användbara både på regional och nationell nivå.Frisk luft:Halten marknära ozon under sommaren (generationsmål).För det sydsvenska skogslandskapet kan 8 timmars medelvärde beräknas (delmål 3).Bara naturlig försurning:Uppmätt svavelnedfall via krondropp (tidsutveckling) i kombination med modellberäknat nedfall (yttäckande information).Kommande beräkningar avseende överskridande av kritisk belastning är intressanta.Försurningsgrad i markvattnet med beräknade trender och trendbrott (delmål 2).Giftfri miljö:Oorganiskt aluminium i markvatten.Ingen övergödning:För bedömning av kvävetillgång föreslås en indikator baserad på kvoten mellan kol och kväve i humus, uppmätt kvävenedfall via krondropp, kvävehalter i barr samt markvattnets innehåll av kväve.Grundvatten av god kvalitet:Markvattnets försurningstillstånd och innehåll av kväve.Levande skogar:Kronutglesning som mått på skogens värde för biologisk produktion.Basmättnadsgrad i mineraljord, kvot mellan kol och kväve i humus samt markvattnets sammansättning som indikator för att naturliga funktioner och processer upprätthålls.Förhållande mellan fosfor och kväve samt kalium och kväve i årsbarr kan användas för att indikera att naturliga funktioner och processer upprätthålls.Både med tanke på Bara naturlig försurning och Ingen övergödning föreslås omdrev av den markkemiska provtagningen.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05