Hälsorelaterad miljöövervakning Cancerframkallande ämnen i tätortsluft : Personlig exponering och bakgrundsmätning Malmö 2014

Denna studie har syftat till att kartlägga allmänbefolkningens exponering för vissa luftburna cancerframkallande ämnen: bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid, kväveoxid samt ozon. Undersökningen genomfördes i Malmö under hösten 2014 och inkluderade totalt 42 slumpvis utvalda malmöbor i åldrarna 20-50 år. Samtliga mätningar, bortsett från formaldehyd, upprepades på 22 personer. Tjugo av deltagarna samtyckte även till mätningar av PM2,5 (partiklar med aerodynamisk diameter ≤2,5 μm) och PAH:er i deras vardagsrum under två dygn (48 timmar). Parallellt med dessa mätningar genomfördes även stationära mätningar av samma ämnen i den urbana utomhusluften på Rådhusets tak i Malmö. Deltagarfrekvensen var 30 % och medelåldern 35 år. Fördelningen mellan könen var 50/50. Den personliga medianhalten för bensen och 1,3-butadienhalten var 1,0 μg/m3 respektive 0,5 μg/m3, vilket är högre än eller tangerar miljökvalitetsmålen. Sedan senaste mätningen i Malmö 2008 ligger de personliga halterna av bensen relativt oförändrade medan 1,3-butadien och bakgrundshalterna, för både bensen och 1,3-butadien, har ökat. Medianhalten för formaldehyd var 15 μg/m3 vilket ligger över årsmedelvärdet för miljökvalitetsmålet. De urbana bakgrundshalterna och den generella personliga exponeringen för formaldehyd ligger i princip oförändad sedan 2003. Medianhalten för kvävedioxid och kväveoxid var 10,7 μg/m3 respektive 19,3 μg/m3 och för ozon 5,1 μg/m3. Halterna av kvävedioxid ligger under både miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålen. Trendmässigt kan man också se en minskning i urbana bakgrundsnivåer av kvävedioxid i Malmö jämfört med tidigare mätår. Även den personliga exponeringen för kvävedioxid har minskat jämfört med tidigare mätperioder. De uppmätta ozonhalterna ligger långt under rådande gränsvärden och riktlinjer avseende den personliga exponeringen. Halterna i den urbana bakgrunden låg även de lägre än rådande riktvärden men i närheten av miljökvalitetsmålets 8-timmars-medelvärde. Medianhalten av PM2,5 i deltagarnas vardagsrum var 6,6 μg/m3 för 48 timmar vilket är under rådande gräns- och riktvärden. De urbana bakgrundshalterna av partiklar ligger på ett medianvärde på 23 μg/m3 för två dygn (48 timmar) vilket är högre än miljökvalitetsmålet och även i närheten av miljökvalitetsnormen (25 μg/m3). PM2,5 filtren analyserades även på sitt innehåll av nio polycykliska kolväten. Bens(a)pyren användes som ett mått på dessa och halterna inomhus ligger under rådande gräns- och riktvärden och betydligt lägre än motsvarande halter utomhus vid samma tillfälle