Grusinventering i Gävleborg

Inventeringen omfattar i princip länets samtliga isälvsavlagringar. 1 inventeringsarbetet har ingått b1 a följande delmoment: förberedelser, kartstudier, insamlande och bearbetning av uppgifter, fältbesiktningar, analys, sammanställning och redovisning. Isälvsavlagringarna redovisas på kartklipp av topografiska kartan. Avlagringarnas omfattning är i huvudsak baserad på befintliga jordartskartor med vissa mindre justeringar. Förekomsternas volymer har uppskattas genom olika beräkningsmetoder. Alla förekomster har värderats i tre naturvärdesklasser. Avlagringarna är indelade i avsnitt och för varje avsnitt finns en beskrivning redovisade. En sammanställning med kortfattade uppgifter om samtliga undersökta förekomster redovisas i tabellform för varje kommun. Antalet avsnitt för hela länet är totalt 266. Den uppskattade totala volymen av länets isälvsavlagringar är 2,429 miljoner m³, varav 189 miljoner m³ bedöms vara uttagbara. Det bör dock påpekas att stora delar av denna senare volym är sandigt material, som det inte finns någon större efterfrågan på, eller som ligger så att det inte är exploateringsbart med hänsyn till transportkostnaderna. Indelat i de tre olika naturvårdsklasserna finns i länet 1,328 miljoner m³ i klass 1,960 miljoner m³ i klass 11 och 141 miljoner m³ i klass111. Inventeringen skall förhoppningsvis medverka till att mer medvetna beslut kan fattas om hur tillgångarna bäst bör nyttjas och att man kan finns en lämplig balans mellan bevarandeintressen och materielbehov. Inventeringens uppgifter och rekommendationer bör även kunna användas och bidra till, att riksdagens och naturvårdsverkets intentioner om att kommunala grushushållningsplaner upprättas, främjas. En annan förhoppning är att inventeringen kan ge branschens producenter och konsumenter en ledning i sin verksamhet. Slutligen bör hänsyn tas till att vi lever i en föränderlig värld och detta bör beaktas även när denna inventerings uppgifter och planeringsrekommendationer används. Under de senast åren har materialkonsumtionen tenderat att gå över mot utnyttjandet av berg och grova moräner. Denna tendens torde bli ännu mer märkbar under de kommande åren. Bland de faktorer som påverkar en större användning av berg ät t ex Vägverkets högre krav på vägbyggnadsmaterial och upphandling av större vägbyggen med funktionsgaranti. Detta ligger också i linje med nuvarande inriktning mot en bättre hushållning med befintliga naturresurser. Därmed ökar förutsättningarna för att bevara nu orörda isälvsstråk