Bevarande av nutida kulturarv : En fallstudie av Hasse & Tage-museet i Tomelilla

Abstract Kultursektorn omsatte endast cirka fem procent av Sveriges totala turistnäring år 2006. Det tyder på en smal skara besökare samt att det finns en stor konkurrens mot andra sektorer inom turistnäringen. Samtidigt är denna siffra något missvisande vad gäller besökarantal då många kulturarv är gratis att besöka. Utefter detta har jag utgått efter en induktiv arbetsmetod där jag har valt att studera ett specifikt ting, i detta fall Hasse & Tage-museet, för att därefter komma fram till en slutsats som kanske även kan gälla i allmänhet för andra kulturarv. Jag har kommit fram till mina slutsatser genom intervjuer och kvalitativa enkäter för att därefter bearbeta det insamlade materialet tillsammans med de bakgrundsfakta jag har använt mig av. Syftet med undersökningen var att undersöka om Hasse & Tage-museet med verksamhet kan betraktas som ett kulturarv och (i så fall) hur kan museet arbeta för att leva vidare och föra kulturarvet vidare till framtida generationer. Uppsatsen syftar även till att något belysa museets lokalisering till Tomelilla och dess roll för turismen i Tomelilla. Resultatet visade att Hasse & Tage-museet definitivt är ett kulturarv då deras verk har påverkat generationer av svenskar och är betydelsefullt för så många än idag. Museet måste arbeta aktivt för att få kulturarvet att leva vidare till nästa generation. Genom att endast vakta ett arkiv kommer arvet att dö ut förr eller senare vilket representanterna för museet inte är intresserade av. De arbetar mot att få en levande miljö kring museet, som ska vara själva hjärtat i verksamheten. Genom att anordna olika arrangemang hoppas de kunna nå ut till en bredare publik vilket hjälper till att utveckla verksamheten och föra Hasse och Tages verk vidare i framtiden