Att skapa förutsättningar för lärande-bärande broar mellan förskola och förskoleklass

Syftet med vår studie är att ta reda på om det finns variationer i lärmiljöerna och arbetssätten i förskola och förskoleklass samt belysa hur pedagogerna ser på övergångar mellan förskola – förskoleklass. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd. Studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv, där vi utgår från att lärandet sker i ett sammanhang, en kontext där mening skapas genom kommunikation. Människor befinner sig ständigt under utveckling och förändring och vi kan i alla situationer appropiera, alltså ta över och ta till oss kunskaper från våra medmänniskor. Det sociokulturella perspektivet har inspirerats av den ryske forskaren Vygotskij som menar att barnet utvecklas genom sina handlingar och sitt samspel med andra samt genom biologiska förändringar. Medierat lärande är ett lärande som sker genom att kunskap erövras på olika sätt och med olika verktyg. Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet i vår undersökning vill vi få syn på vilka arbetssätt som används och vilka lärmiljöer som byggts upp. Vilka möjligheter finns det för barnen/eleverna att kommunicera, appropiera och mediera? I studien har vi även undersökt hur pedagoger uttrycker sig kring barn/elever i behov av anpassningar/särskilt stöd samt betydelsen av goda övergångar mellan förskola - förskoleklass. Är det ett barn/en elev med särskilda behov, alltså det kategoriska perspektivet, eller är det ett barn/en elev i särskilda behov, det relationella perspektivet? Vi har genomfört studien med hjälp av intervjuer och observationer av lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöerna i både förskolorna och förskoleklasserna erbjuder olika mötesplatser, olika möjligheter till kommunikation, olika konstellationer, olika material, olika hjälpmedel och olika miljöer för barnen/eleverna att mötas, kommunicera och utvecklas tillsammans i. Det som respondenterna uttrycker att de tror är den största skillnaden mellan förskola och förskoleklass, är att förväntningarna är större på barnen i omsorgs- och kunskapsbiten i förskoleklass än i förskolan. Flera av respondenterna uttrycker även att i förskolan ses det mer till hela barnet och barnen ges mer möjlighet och utrymme till att leka färdigt och till att samtala med varandra. Det går inte fastslå vilket perspektiv som råder varken i förskolan eller i förskoleklass. Det kategoriska perspektivet skulle kunna urskönjas bland annat när en förskoleklasslärare beskriver att alla förväntas göra likadant. Ibland skymtas det relationella perspektivet, då medvetenheten om det positiva med olikheter uttrycks och tanken att anpassa miljön och arbetssätten lyfts fram för att alla barn/elever ska lyckas. När det gäller överlämningarna från förskola till förskoleklass finns det ofta en utarbetad handlingsplan. Dock är meningarna om överlämningssamtalen olika. Någon av respondenterna uttrycker att överlämningssamtalen inte behövs, medan någon säger att fler professioner bör delta i så viktiga möten.The purpose of our study is to find out if there are variations in the learning environments and working methods in preschool and preschool class, and to illustrate how the educators view transitions between preschool - preschool class. We also want to find out how the educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. Our study is based on a socio-cultural perspective, where we assume that learning takes place in a context, a context in which meaning is created through communication. People are constantly under development and change, and in all situations we can appropiate, thus take over and take on knowledge from our fellow human beings. The socio-cultural perspective has been inspired by the Russian researcher Vygotsky, who says that the child develops through his actions and his interaction with others and through biological changes. Mediated learning is a learning that takes place through knowledge acquired in different ways and with different tools. By using the socio-cultural perspective in our survey, we want to see which working methods are used and which learning environments have been built up. What opportunities are there for the children / students to communicate, appropiate and mediate? In the study, we also examined how educators express themselves around children / pupils in need of adaptations / special support. As well as the importance of good transitions between preschool - preschool class. Is it a child / student with special needs, the categorical perspective, or is it a child / student in special needs, the relational perspective? We have conducted the study with the help of interviews and observations of learning environments. The results show that the learning environments in both preschools and preschool classes offer different meeting places, different opportunities for communication, different constellations, different materials, different aids and different environments for the children / pupils to meet, communicate and develop together in. The biggest difference between preschool and preschool class is that the expectations are greater in the children in the care and knowledge bit in preschool class than in preschool. Several of the respondents also say that in the preschool, more is seen to the whole child and the children are given more opportunity and space to finish playing and to talk to each other. It is not possible to determine which perspective prevails in preschool or in preschool class. The categorical perspective could be discerned, among other things. When a preschool teacher teaches that everyone is expected to do the same. Sometimes the relational perspective is discerned, as the awareness of the positive with differences is expressed and the idea of ​​adapting the environment and working methods is emphasized for all children / pupils to succeed. Regarding the handover from preschool to preschool class, there is often an elaborated action plan. However, the opinions about the handover talks are different. Some of the respondents say that the handover talks are not needed, while others say that more professions should participate in such important meetings