Auditor independence : discourse analysis about how auditor independence is portrayed in business magazines

Revisorns oberoende är ett aktuellt och omtalat ämne som har varit grund för ett flertal diskussioner genom åren. Skandaler har bidragit till ett minskat förtroende samt förändringar i revisionsvärlden. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur revisorns oberoende framställs i affärstidskrifter med hjälp av diskursanalys. Diskursanalysen är genomförd med stöd av Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys. Analysen utgår ifrån 40 artiklar från affärstidskrifterna Tidningen Balans och Dagens Industri mellan åren 2014 - 2018. De identifierade diskurserna är förändring, förtroende samt skandaler och turbulens. Diskurserna analyserades utifrån textdimensionen, den diskursiva praktikens dimension samt den sociala praktikens dimension. I textdimensionen ligger fokus på texternas modalitet och transitivitet. Den diskursiva praktikens dimension fokuserar på textens producering och konsumtion. I denna dimension analyseras huruvida texterna grundar sig på andra texter samt om det sker en reproduktion av det redan bestående. I den sociala praktikens dimension krävs ytterligare teorier för att kunna sätta empirin i bredare sociala sammanhang, detta görs genom att koppla empirin till teorier om revisorns oberoende. Avslutningsvis, för att svara på studiens syfte, visar resultatet av analysen att framställningen kring revisorns oberoende diskuteras med en negativ ton samt följer ett mönster av upprepning.Auditor independence is a current and relevant topic that has been discussed several times through the years. Scandals have contributed to reduced confidence and changes in the audit world. The purpose of this study is to create an understanding about how auditor independence is portrayed in business magazines by using discourse analysis. The discourse analysis is implemented with support from Fairclough's three-dimensional framework. The analysis is based on 40 articles from the business magazines Tidningen Balans and Dagens Industri, between the years 2014-2018. The identified discourses in this analysis are change, trust and scandals and turbulence. The discourses were analyzed by the text dimension, dimension of discursive practice and dimension of social practice. The text-dimension focuses on the formal characteristics of the text with primary focus on modality and transitivity. The discursive practice dimension is focused on the production and consumption of the text. In this dimension, it is analyzed whether the texts are based on other texts and whether there is a reproduction of the already existing. In the dimension of social practice additional theories are needed to put the empirical data in broader social contexts. This is done by linking the empirical data to theories of the auditor´s independence. In conclusion, to respond to the purpose of the study, the findings of the analysis show that the auditor´s independence is portrayed and discussed with a negative tone as well as following a pattern of repetition