Räkna med vall : Hur påverkas ekonomi och miljö när vall införs i spannmålsdominerade växtföljder?

För att få bättre vetskap om och när det är intressant att börja odla vall i slättbygder måstevallens effekter genom hela växtföljden kvantifieras. Projektets övergripande syfte var attbelysa hur skördenivåer, ekonomi och miljö påverkas när tvååriga blandvallar införs i växtföljdermed ettåriga grödor. Specifika mål var att visa hur produktionskostnad och lönsamhetsamt energi- och proteinproduktion ändras i tre regioner när vall införs i växtföljder. Viutvärderade även energianvändning och miljöpåverkan med livscykelanalys när vall förbiogasproduktion införs i en växtföljd med enbart spannmål i Uppland. De ekonomiskaberäkningarna utgick från typiska växtföljder i Skåne, Västra Götaland och Uppland. Livscykelanalysenjämförde även tre valltyper (ogödslad och gödslad blandvall, samt gödsladgräsvall). Nuvarande riktlinjer för gödsling från Jordbruksverket anger bara meravkastning för grödansom följer direkt efter vall. Vår genomgång av svenska fältförsök illustrerar dock att vall harpotential att höja skördarna även för övriga grödor i växtföljden. Den positiva effekten av vallpå stråsädesskördarna förefaller uppträda redan i första växtföljdsomloppet och ökar sedaninte tydligt över tiden. Med klöver i vallen minskar dessutom behovet av att tillföra kväve.Vall i växtföljden ger även ett lägre ogrästryck vilket minskar behovet av herbicider. En kombination av ökade skördar i andra grödor, minskade kostnader för insatsmedel(bekämpningsmedel och kvävegödsel) per ton producerad vara och genom att grödor medsämre lönsamhet i växtföljden ersattes med vall innebar att lönsamheten förbättrades isamtliga tre områden när vall infördes i växtföljden. Förbättringen av lönsamheten somgenomsnitt för hela växtföljden var störst i den antagna växtföljden i Uppland (1362 kr/ha)och minst i växtföljden i Skåne (993 kr/ha) baserat på ett vallpris på 1,25 kr/kg ts frittlevererat till användare (7 km). I växtföljden i Västra Götaland ökade lönsamheten med1176 kr/ha. Tack vare vallens positiva effekt på övriga grödor kan vall som träda vara ettekonomiskt intressant alternativ i vissa områden när avsättning saknas för vallfoder. De faktiska produktionskostnaderna för blandvallen var lägst i Skåne och högst i Uppland.Eftersom värdet av vallen är större i växtföljder med färre grödor med positiv förfruktseffektatt välja mellan, behövdes ett lägre pris på vallen för att uppnå samma lönsamhet i växtföljdernai Uppland än i Skåne. Genom att föra in en tvåårig vall för biogasproduktion i en växtföljd med tre år spannmål kanodlingen bli nettoleverantör av energi eftersom energivinsten när diesel kan ersättas av biogasär väsentligt större än energianvändningen för hela produktionskedjan för spannmål och vall. Att odla vall för biogasproduktion är positivt ur klimatsynpunkt på flera sätt; fossila bränslenkan ersättas, kolinlagringen ökar och kvävegivorna kan minskas. Det är dock viktigt att metanutsläppenunder biogasprocessen och vid hanteringen av rötresten hålls låga. Klövergräsvall ärsärskilt intressant som biogasgröda eftersom den kan göra vallen självförsörjande på kväve,leverera kväve till nästkommande års gröda vid vallbrott och dessutom genererar en kväverikrötrest som kan ersätta mineralgödsel till andra grödor. Utsläpp av försurande och övergödandeämnen per ton spannmål ökade dock. För att öka intresset för vall i slättbygderna behövs ökade avsättningsmöjligheter. Mer vall imjölk- och nötköttsproduktionen, ökat samarbete mellan djur- och växtodlingsgårdar och vallför produktion av biogas är intressanta möjligheter. På längre sikt kan det bli aktuellt att utvinnakoncentrerat protein för enkelmagade djur ur vallbiomassa. Dock återstår mångautmaningar att lösa för att detta ska kunna implementeras i stor skala