Revisorns kunskapsbas : vilka kunskaper har och använder en revisor i revisionsprocessen?

Revisorn har ett viktigt förtroendeuppdrag i dagens samhälle. Detta eftersom revisorns roll är att kvalitetssäkra informationen i de finanisella rapporterna, som samhället erhåller från affärsmarknaden. En förutsättning till att revisorn ska kunna bibehålla detta uppdrag är att revisionen håller god kvalité, men för att detta ska vara möjligt är det viktigt att revisorn besitter de kunskaper som krävs i revisionsprocessen. Tidigare forskning tyder på att revisorns kunskapsbas är svårdefinerad, eftersom revisorns yrkesutövning kräver ett flertal kunskaper inom olika kunskapsområden. Därför syftar denna forskning till att beskriva och utforska vilka kunskaper en revisor har och använder sig av. Genom att tillämpa en positivistisk forskningsfilosofi och ett ekletiskt förhållningssätt har en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Webbenkäten har riktats mot auktoriserade revisorer i Sverige med syftet att undersöka den svårdefinerade kunskapsbasen som tillämpas i revisionsprocessens tre faser som beskrivs av Broberg (2013). För att testa revisorns kunskapsbas empiriskt har 32 kunskaper och förmågor identiferats utifrån tidigare forskning och tillämpats som svarsalterantiv i enkätundersökningen, som besvarades av totalt 116 auktoriserade revisorer. Resulatet av de genomförda analystesterna visade att de 32 kunskaperna och förmågorna är tillämpliga genom hela revisionsprocessen och kan grupperas i totalt elva komponenter. En viktig slutsats är att kunskaperna och förmågorna spelar olika roller i respektive revisionsfas, eftersom de ger mer eller mindre förklaring till de arbetsuppgifter som revisorn utför i olika delar i revisionsprocessen. En ytterligare slutsats är att de identiferade kunskaperna och förmågorna enbart omfattar en del av de faktorer som ingår i revisorns kunskapsbas. Genom att undersöka vilka andra faktorer som tillämpas av revisorn, kan framtida forskningar erhålla en mer övergripande och helhetsbild av revisorns kunskapsbas. Med utgångspunkt i forskningsfrågan har studien bidragit med en förtydligande beskrivning av den svårdefinerade kunskapsbasen som revisorn innehar. Forskningen kan även fungera som en riktlinje för de kunskaper som nyexaminerade studenter behöver besitta för att leva upp till arbetsmarknadens krav, samt hjälpmedel för högskoleinstitut vid utformningen av kursplaner och målsättningar. Nyckelord: Revision, kunskap, kunskapsbas, förmåga, revisionsprocessen, komponenter. The auditor has an important role in the society. The main task within this role is to control if the information in companies financial statements, represent a true and fair picture of the audit entity. In order to controll this information the auditor must have knowledge about auditing and the audit process. Previous research indicates that the auditors’ knowledge base is difficult to define, because the audit profession requires expertise in different areas of knowledge. For this reason the purpose with this assignment is to decribe and explore the knowledge which are used by the auditor in the audit process. By applying a positivistic methodology and an eclectic approach, a quantitative questionnaire has been applied. This research is also based on a selection of 2899 authorized auditors in Sweden and 116 answers were received from the selected respondents. In order to test the auditors’ knowledge base empirically, 32 knowledges and abilities from previous researches have been used as options in the survey, which later were tested with different analysis methods. Results from these anlaysis shows that the identified 32 knowledges and abilities are relevant and applicable in different parts of the audit process. These factors were categorized in eleven different components based on their explanation abilities in the different phases of the audit process. Every factor gave more or less explanation of the duties that the auditor performs in different parts of the audit process, where the factors with the highest explanation degree were placed in the first component in each audit phase. One conclusion is that the identified factors only describe a part of the auditors’ knowledge base, which indicates that the knowledge base is wide. Therefore a suggestion for future reaseach is to decribe and examine the undefined knowledges, to be able to achieve a more comprehensive and overall picture of the auditors’ knowledge base. Based on the reseach question, the study has contributed with a clarifying descripition of the knowledge base, which is difficult to identify. The research can also serves as a guideline for the knowledge that students need to possess in order to achieve the knolwledge required from the auditing industry. Another contribution is that this research can be used as an instrument when the education insitutions are creating course plans and deciding expected learning outcomes for different courses. Keywords: Audit, knowledge, knowledge base, abilities, the audit process, components