Etiska dilemman i mötet med personer med demenssjukdom : en litteraturöversikt

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär kognitiva nedsättningar som ofta bidrar till svårigheter i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Ofta möter vårdpersonalen problematik av etisk karaktär då personer med demenssjukdom ej kan se konsekvenserna av sitt handlande. Tvångsåtgärder är i Sverige olagligt och kan ej tillämpas i omvårdnaden då personer med demenssjukdom motsätter sig omvårdnaden. Att få personer med demenssjukdom att samverka i omvårdnaden kräver således andra åtgärder för att kringgå dessa dilemman. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenheter kring etiska dilemman i mötet med personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt där 11 artiklar granskades. Analysmetoden inspirerades av Forsberg och Wengströms tidigare etablerade modell. Resultat: Två huvudkategorier med två underkategorier under vardera. Erfarenheter av svårigheter i etiska dilemman samt erfarenheter av möjligheter vid etiska dilemman. Det utkristalliserades i resultatet att tvång faktiskt förekommer i omvårdnaden av personer med demenssjukdom trots att de faller utanför befintliga lagrum. Det framkom dock i resultatet att ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom var en av nycklarna till att kringgå etiska dilemman. Vårdpersonalens utbildningsgrad påverkade i vilken utsträckning en personcentrerad vård utövades. Slutsats: Mer utbildning krävs för att öka vårdpersonalens kunskap i hur en personcentrerad omvårdnad skall bedrivas för att undvika att etiska dilemman uppstår. Därtill behöver vårdpersonal i större utsträckning beakta de etiska värdegrunderna för omvårdnad. Det leder till en förbättrad omvårdnad samt livskvaliteten för personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad bör således ingå redan i grundutbildningen för all vårdpersonal