Kartläggning av arkitekters designavsikter och faktorer som påverkar studentbostäders utformning samt visualisering

Visualiseringar har en stor användning för att se hur processer fungerar och agerar som beslutsunderlag vid utformning. En visualisering kan hjälpa till att brygga kompetensgapet mellan arkitekt och mottagare för att säkerställa att informationen når fram och inte missförstås. Examensarbetet har sin utgångspunkt i kundanpassad arkitektur, hur arkitekten utformar bostadsprojekt efter specifika målgrupper samt hur arkitektens avsikter och mål förs vidare till en visualisering. Studien undersöker även hur samarbetet ser ut idag mellan arkitekt och visualiserare samt hur designens avsikter, mål och slutanvändare spelar in i visualiseringen. Målgruppen för arkitekternas arbete och visualisering avgränsades till studenter. Studien har varit av en utforskande natur och specificerat sina fokuspunkter under arbetets gång. Metoderna som används under examensarbetet har varit litteraturstudie och intervjustudie. Litteraturstudien har syftat till att få en övergripande förståelse av boendeformer för studenter, viktiga arkitektoniska kvaliteter och hur de kopplas till studenter, kommunikationen av designintentioner (DI) och designrationalitet (DR) mellan arkitekt och visualiserare samt visualisering för en specifik målgrupp. Informationsinsamlingen via intervjuer gjordes med en kvalitativ metod och syftet var att förstå arkitekternas processer och vad som ligger till grund för dem. Under examensarbetet har sju verksamma arkitekter intervjuats. Arkitekterna som intervjuades behövde ha tidigare erfarenheter av studentbostadsprojekt och ha samverkat med visualiserare i tidigare projekt. Intervjuerna utfördes enligt en semistrukturerad uppbyggnad, för att kunna ställa följdfrågor och utforska arkitekternas upplevelse av arbetet. De frågor som intervjustudien utgick ifrån finns presenterat i bilaga 1. Resultatet från studien visar att utformningen av studentbostäder fokuserar i dagsläget på att optimera den totala ytan på bostaden efter de kravmått som finns. Boendeformen som efterfrågas och utformas mest för studenter är små ettor, det finns en del hinder för de kollektiva boendeformerna som behöver utredas innan de kan användas fullt ut. Exempel på hinder för de kollektiva lägenheterna är brandkrav i samband med flertalet bostadsgäster och antalet bostadsgäster som kan bo hållbart i ett kollektiv. Studentlägenheterna behöver dock kompletteras med sociala ytor utanför lägenheten för att bidra till studenters välmående och utan att bekosta den enskilda studenten. Studien visar på att DI och DR förvaltas och kommuniceras via liknande informationsbärare oberoende projekt och samverkan mellan visualiserare och arkitekt varierar mycket beroende på projekt och företag. Om visualiseringarna görs av ett externt företag bör valet av visualiseringsfirma anpassas efter arkitekternas process, för att det ska fungera optimalt. För att visualisera ett bostadsprojekt för studenter efter arkitektens värden bör visualiseringen fokusera på att lyfta fram kärnan i projektet. En visualisering kan inte lyfta fram allt utan fokusera på att förmedla vad som är intressant med projektet, vilket väljs efter arkitektens syfte med designen. Att göra en träffsäker visualisering innebär att välja ut rätt information som visualiseringen ska innehålla. Vid valet av arkitektoniska objekt spelar människor, ljus samt materials upplevelse och funktion (hädanefter kallat materialitet) stor roll för hur projektet tolkas. De kan användas för att beskriva känslor, funktioner, skala och skapa en anknytning hos mottagaren. Därför behöver dessa användas på rätt sätt, så att det beskriver projektet rätt. För riktade visualiseringar mot studentbostäder bör sociala ytor ingå. Oavsett vilka objekt som placeras i en visualisering bör alla ha ett syfte och inte endast vara utfyllnad eller för att försköna bilden. Detta gör att projektets syfte inte kommer fram lika tydligt och mottagaren kan eventuellt tolka in utfyllnadsobjekten så att de förändrar projektvisionen. När visualiseringstyp ska väljas bör följande faktorer undersökas: Hur kompletterar visualiseringen övrigt kommunikationsmaterial, vem är mottagare och vilken information behöver de ta del av, hur mycket tid finns att tillgå för att skapa visualiseringen samt i vilket skede är projektet (vilken detaljnivå behövs) och vilket syfte ska visualiseringen uppfylla