A qualitative study concerning female consumers’ relationship towards sustainability based on the use phase and disposal of clothing

Kläder är material-intensiva produkter som i dagens samhälle konsumeras i snabb takt, vilket bidragit till att klädindustrin har en stor miljömässig påverkan vid produktion, distribution och underhållning av kläder. För att skapa en mer hållbar klädindustri behöver de kläder som redan är tillverkade ha en längre livslängd med ett förändrat konsumentbeteende. Utifrån tidigare forskning upptäcktes ett empiriskt gap inom användandet av konsumenters kläder i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga konsumenters användningsfas av kläder, samt att identifiera olika faktorer som kan påverka plaggets livslängd och beslut om bortskaffning av plagget. Det empiriska materialet samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer med ett urval baserat på kvinnliga konsumenter i åldern 25 till 35 år. En sammanställning av den insamlade datan genomfördes med tematisk kodning, där gemensamma teman identifierades. Resultaten från studien visar att konsumenters användningsfas av plagg på olika sätt påverkas av ångrade klädköp, symbolisk föråldring av plagg samt känslomässig anknytning till plagg. Gällande bortskaffning tenderar samma konsument att välja metoder som både anses mer hållbara och metoder med större miljöpåverkan. Utifrån det empiriska materialet gick det att påvisa att konsumenters förhållande till hållbarhet på många plan är motsägelsefullt, vilket tenderar att utgöra ett gap mellan konsumenters positiva attityd till hållbarhet och det verkliga beteendet. Dessutom framgick det att konsumenter tenderar att vara mer benägna att reflektera över hållbarhet vid köptillfället och bortskaffning av plagg än vid användningsfasen. Clothing are material intensive products that in today’s society are consumed at a rapid pace, which has contributed to a great environmental concern for the clothing industry when it comes to producing, distributing and maintaining clothes. In order to create a more sustainable clothing industry, the life span of already produced clothing needs to be longer. An empirical gap was identified within the field of wardrobe practice and clothing utilization among Swedish consumers. The purpose of this study was to investigate the use phase of female consumers’ clothing and to identify different factors that can have an impact on the life span of the clothes and the decision of disposal. The empirical data was collected through 15 semi-structured interviews with a sample of female consumers aged between 25 and 35. A compilation of the collected data was carried out with thematic coding, where common themes were identified. The findings of this study showed that the use phase of clothing in various ways are affected by regretted clothing purchases, symbolic obsolescence and emotional attachment. At the stage of disposal, the study revealed that the same consumer can choose different methods, where some of them are considered more sustainable and others cause a greater environmental impact. Based on the empirical data, it was possible to demonstrate that consumers’ relationship towards sustainability is contradictory on many levels, with a tendency to identify a gap between consumers’ positive attitude towards sustainability and their actual behaviour. Furthermore, the findings showed that consumers tend to reflect more on sustainability when making a clothing purchase and during the disposal phase rather than the use phase of clothing.