Identification of inherent flame retardants in textile materials : how do these affect health and the environment?

Flamskyddsmedel i textila material används för att förhindra eller fördröja brand. Lagar och standarder ställer krav på att textila varor i offentliga miljöer har ett flamskydd. Flamskyddade textilier används också av de yrkesgrupper som utsätts för brandrisk på arbetsplatsen. Användningen av flamskydd har ökat sedan 1970-talet. På 1980-talet började hälso- och miljöriskerna med användningen av dessa att uppmärksammas. Detta har lett till reglering för användning av de flamskydd som innehåller klor och brom. Utveckling av halogenfria flamskyddsmedel som hälso- och miljövänliga alternativ pågår. Även möjligheten att integrera flamskyddsmedlet i textilfibern ses som ett hälso- och miljövänligt alternativ. Integrering av ett inherent flamskydd sker antingen i form av sampolymerisation med den textila polymeren eller vid extrudering av garnet. Inherent flamskydd i textila material marknadsförs som hälso- och miljövänliga då det inte avges från det textila materialet vid tvätt och slitage. Dessa aspekter innefattar endast den del av det textila materialets livslängd som innebär användning av textilen. Information om påverkan på hälsa och miljö vid produktion och bortförskaffande av ett inherent flamskyddade textilier är bristfällig. Resultatet visar att ämnen och föreningar som ger det textila materialet ett inherent flamskydd kan vid dessa steg i materialets livscykel orsaka skada på både människa och natur. Vid framställning och hantering av dessa ämnen kan en felaktig sådan leda till utsläpp. Dessa utsläpp kan orsaka luftföroreningar och försurning i mark och vatten. Vid bortförskaffande av inherent flamskyddade textilier är deponi vanligt vilket i sin tur leder till förbränning av avfallet. Vid förbränning avges deponigaser som är toxiska för hälsa och miljö.Flame retardants in textile material is used to prevent or delay fire. Laws and standards require that textile goods used in public environments are flame protected. Flame retardant textiles are also used by the occupational groups exposed to the risk of fire in the workplace. The use of flame retardants has increased since the 1970s. In the 1980s, the health and environmental risks associated with their use began to receive attention. This had led to regulations for the use of flame retardants containing chlorine and bromine. The development of halogen-free flame retardants as health and environmentally friendly alternatives is ongoing. The possibility of integrating the flame retardant into the textile fiber is also seen as a health and environmentally friendly alternative. Integration of an inherent flame retardant can be done either during copolymerization of the textile polymer or by adding an additive by the extrusion of the yarn. Inherent flame retardants in textile materials are marketed as health and environmentally friendly as they’re not emitted from the textile material during wash and wear. These aspects include only the part of the lifespan of the textile material that involves the use of the textile. Information of the impact on health and environment during the production and disposal stage of an inherently flame-retardant textile is insufficient. The results show that substances and compounds giving the textile material an inherent flame protection can at these stages in the material life cycle cause damage to both humans and nature. An incorrect handling in the production phase of these substances can lead to emissions. These emissions can cause air pollution and acidification in soil and water. Landfill is common at disposing of inherently flame-retardant textiles which later leads to combustion of the materials. During combustion toxic landfill gases are released into the environment