Energy efficiency in Swedish households : A future scenario

I Energimyndighetens årliga rapport 2021 framgår det tydligt att energieffektivitet är en viktig punkt i Sveriges framtida hållbarhetsarbete. Kandidatarbetet handlar om att presentera ett framtidsscenario med syfte att identifiera och lyfta viktiga aspekter i arbetet med energieffektivisering i svenska hushåll. För att göra det genomfördes och presenteras arbetet i två delar, en litteratursammanställning och en enkätundersökning. Litteratursammanställningen presenterar dels nuläget i form av rapporter, data och existerande styrdokument, dels en forskningsöversikt. Lagar och krav finns i Sverige för att eftersträva målen uppsatta av EU att öka energieffektiviteten med 50 procent till 2030. Senaste årens utveckling visar på en alltför långsam trend som bland annat beror på ökad elektrifiering, fler hushåll och energikrävande apparater. En sammanställning av ett tiotal studier presenteras, vilka med olika infallsvinklar tagit sig an de faktorer som påverkar energieffektivitet och potentiella framtida åtgärder. Viktiga faktorer som behandlas är levnadsbeteende, politiska beslut och styrdokument, KPI:er, vem som äger en bostad och i vilken grad en byggnad är Smart. Enkätundersökningen utfördes med hjälp av åtta experter inom energiområdet som fått dela med sig av tankar och ställningstaganden om framtida faktorer för energieffektivitet. Undersökningen resulterade i ett antal olika teman; framtida fokusområden, ökad förståelse, skillnader mellan hushåll och framtidsprognoser. Bland annat diskuterades vikten av helhetstänk, förmågan att koppla teknikutvecklingen till beteende och socioekonomisk bakgrund samt behovet av större tydlighet från politiker och myndigheter. Det alla experter var överens om är att en förändring krävs och att den måste ske nu. En slutsats som dras av detta är att för att nå mål för energieffektivitet i framtiden krävs krafttag. Det framtida arbetet måste ske i två riktningar; dels med fokus på teknik som pådrivande kraft, dels med människors beteendeförändring som drivkraft. För att göra det krävs att styrdokument tas fram med tydligt syfte att på bästa sätt möjliggöra den utvecklingen genom att hänsyn tas till olika förutsättningar för olika boendetyper, olika inkomstnivåer och ett varierande egenintresse hos hushåll. Nya KPI:er behöver användas som komplement till nyckeltalet MWh/kg. Förslag som framkommer är exempelvis hur mycket koldioxid eller hur många träd effektiviseringen motsvarar. I kandidatarbetets rapport uppmärksammas även ett antal olika metoder och initiativ för att öka energieffektivitet som exempelvis smarta hus, eco-feedback och gamification men framförallt en medvetenhet om de varierande förutsättningar vi måste arbeta efter och förhålla oss till. I dagsläget ser det inte ut att Sverige ska lyckas nå målen till 2030 men med politiskt fokus och relevanta nyckeltal borde vi snart kunna se en positiv trend.In the Swedish Energy Agency’s annual report 2021, energy efficiency is valued as an important part of Sweden’s future sustainability work. The candidate thesis is about presenting a future scenario based on identified important aspects in the work with energy efficiency in Swedish households. To do this, the paper was made and presented in two parts, a literature review and a questionnaire survey. The literature review presents the current situation in the form of reports, data and existing governing documents, as well as a research overview. There are laws and initiatives in Sweden to pursue the goals set by the EU to increase energy efficiency. Developments in recent years is not fast enough due to increased electrification, more households and energy-consuming appliances. A compilation of about ten studies is presented, which with different perspectives addressed the factors that affect energy efficiency. Important factors that are addressed are living behavior, political decisions and governing documents, KPIs and to what extent a building is Smart. Eight energy experts answered a questionnaire with three questions about their thoughts and positions on future factors for energy efficiency. The survey resulted in a number of different themes, which for example included future focus areas and differences between households. Among other things, the importance of holistic thinking, the ability to link technological development to behavior and socio-economic background and the need for patency from politicians and authorities were discussed. One conclusion drawn from the thesis is that in order to achieve goals for energy efficiency in the future, efforts are needed. The future work must take place in two directions; partly with a focus on technology, partly with people’s behavior change, as a driving force. To do this, it is required that political decisions are made with a clear purpose to enable this development in the best possible way by taking different conditions into account. New KPIs need to be used as a complement to the ones already in motion, examples are how much carbon dioxide or how many trees the efficiency corresponds to. The candidate thesis also draws attention to a number of different methods and initiatives to increase energy efficiency, such as smart housing, eco-feedback and gamification. At the moment, it doesn’t look like Sweden will succeed in achieving the goals by 2030, but with the right political focus we should soon be able to at least see an improved prognosis