Budgetlös styrning eller förbättring av existerande budgeteringsprocesser? – Fallstudie av företaget X inom finansbranschen

Årsbudgetar har under en lång tid fungerat som ett planerings- och kontrollverktyg i organisationer. Flera forskningar har dock påvisat att årsbudgetar har kritiserats till en stor del, vilken anses vara motstridigt då budgetar fortfarande används i organisationer. Några av de mest debatterade kritiken är att årsbudgeten kräver mycket tid och resurser, hindrar företag att anpassa sig till förändringar, budgeteringsprocessen kopplas inte till strategin och användningen av budgeten som ett fast prestationskontrakt kan leda till budgetspel. Ämnesområdet är väl forskat, men de största vetenskapliga forskningarna utfördes för ca 10-20 år sedan. Eftersom digitalisering och automatisering har hämtat nya sätt för organisationer att arbeta, är det intressant att se om detta påverkat även årsbudgetens anvädning. Denna pro gradu-avhandlings syfte är att tydliggöra varför företag fortfarande använder sig av årsbudgetar trots att de har bemötts med kritik, och vilka alternativ det finns för att utveckla eller slopa årsbudgetering. Syftet uppnås genom en fallanalys i bank X genom att intervjua åtta personer som arbetar med budgeteringen. Forskningsresultaten påvisar att årsbudgetar fortfarande är i en betydande roll för planerings- och kontrolländamål, men även till en viss del för prestationsutvärdering. Som en helhet, anses årsbudgeten i bank X hämta mera än vad den tar. Forskningsresultaten påvisar även att det inte skett någon större förändring vid användningen eller bemötandet av årsbudgeten under de senaste 10 åren. Resultaten påvisar dock att budgeteringsprocessen anses fortfarande vara tung, arbetsam och tidskrävande. Eftersom finansbranschen anses vara stabil, är slopandet av årsbudgeten inte i nuläget aktuellt för bank X. Däremot kan rullande prognoser komplettera årsbudgeten samtidigt som transparensen kräver betydlig förbättring