Borta bra, men i skolan bäst : Skolors arbete med problematisk skolfrånvaro

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur undervisnings- och elevvårdspersonal upplever och arbetar med problematisk skolfrånvaro. Utifrån detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats: 1. Hur beskriver undervisnings- och elevvårdspersonal problematisk skolfrånvaro med avseende på förekomst, frånvarons längd och hur väl skolorna lyckats få eleverna att återvända till undervisningen? 2. Vilka arbetssätt och åtgärder använder undervisnings- och elevvårdspersonal i arbetet med problematisk skolfrånvaro? 3. Hur upplever undervisnings- och elevvårdspersonal arbetet med problematisk skolfrånvaro? I avhandlingen används termen problematisk skolfrånvaro, trots att det som avses är elever som skolvägrar. Fokus ligger således på en grupp elever som är frånvarande, där det oftast finns en ångestrelaterad komponent. Undersökningen genomfördes i finlandssvenska grundskolor i en stad i huvudstadsregionen. Undersökningens design var inspirerad av mixed methods och genomfördes som en tvådelad studie, där data samlades in genom webbenkät och semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen pågick under februari och mars 2021. Undersökningsgruppen bestod av fem respektive två respondenter. Inga statistiska analyser utfördes, utan de deskriptiva enkätdata presenteras. De öppna frågorna i enkäten och intervjuerna analyserades genom innehållsanalys. I undersökningen framkom att antalet elever med problematisk skolfrånvaro överensstämmer med tidigare finländsk forskning. Samtliga respondenter ansåg att antalet elever med problematisk skolfrånvaro ökat under 2010-talet och majoriteten ansåg att antalet elever med problematisk skolfrånvaro ökat under coronapandemin. Resultaten tyder på att det finns ett mönster mellan tidpunkten för skolans ingripande och frånvarons längd. Gällande arbetssätt och åtgärder urskiljdes sex kategorier: från fall till fall, uppföljning av frånvaro, utredning av bakomliggande orsaker, samarbete mellan skolan, hemmet och utomstående instanser, flexibla undervisningsarrangemang samt en trygg och välkomnande skolmiljö. Gällande undervisnings- och elevvårdspersonals upplevelser av arbetet med problematisk skolfrånvaro kunde fem kategorier urskiljas: tidigt ingripande som möjliggörare, medvetenhet och mångprofessionellt samarbete som möjliggörare, elevens ålder som avgörande komponent, olika tankegångar och definitioner som hinder samt resursbrist som hinder