En historia för alla? : En läromedelsanalys om historiemedvetande kopplat till identitet

Syftet med studien är att med hjälp av en analysmodell skapad för att utforska historiemedvetande i läroböcker undersöka om och hur läroböcker i historia skapar förutsättningar för elever att vidareutveckla sitt historiemedvetande kopplat till identitet. Genom en kvalitativ textanalys med utgångspunkt i analysbegreppen identitetskapande, kontinuitet, konkretion och kontext har vi sökt svar påfrågeställningarna: Vilka förutsättningar skapar historieläroboken för att utveckla elevers historiemedvetande kopplat till identitet? och Vad i innehållet kan vara utgångspunkt för elevers identitetsskapande?Studiens empiriska material består av de kapitel som behandlar tidsperioden runt Vasatiden i två historieläroböcker med tillhörande arbetsuppgifter riktade mot elever i årskurs 4–6. Analysen visar att läroböckerna fokuserar på dåtiden och sällan gör kopplingar till samtiden. Kopplingar till framtiden saknas. Som utgångspunkt för identitetsskapande kan det vara problematiskt eftersom avsaknaden av sammankopplingen av tidsdimensionerna behövs för att skapa förståelse för var man kommer ifrån och vad som präglar den man är och vem man kan bli.De analyserade historieläroböckerna saknar förklaringar som sätter in den fakta som presenteras i ett större historiskt sammanhang. Makthavarnas bevekelsegrunder och drivkrafter förklaras stundtals, men hur handlingsalternativen såg ut för vanliga människor i allmänhet och för kvinnor i synnerhet förklaras inte. Det är fokus på Sveriges historia i båda läroböcker och berättelsen kretsar kring nationalstatens uppbyggnad. Även om det är den nationella identiteten som ges störst utrymme kopplar Boken om Historia 2 också berättelsen till omvärlden och Europa blir i ett eget avsnitt utgångspunkten för den historiska berättelsen. Även i Utkik Historia är den nationella identiteten svensk och när berättelsen berör andra nationer är det oftast i sammanhang som kan relateras till Sverige