A phenomenographic analysis of teachers view on the existence of an unofficial literature canon in Swedish upper secondary school

Riktlinjer gällande litteratururval och förmedlingen av en litterär kanon har alltmer minskat sedan 1975 och kan av en del lärare ha ansetts försvunnit helt vid införandet av Gy11. Tidigare forskning av lärares litteraturval visar dock att det fortfarande existerar en hierarkisering av litteratur där klassiska västerländska verk kanoniseras. Majoriteten av den litteraturdidaktiska forskningen har sedan 2000-talet framför allt fokuserat på att undersöka hur elever läser snarare än vad eleverna faktiskt läser. Den här studien syftar till att undersöka om det existerar en inofficiell litterär kanon på gymnasieskolan. Studien har en fenomenografisk forskningsansats och referens-ram. Datainsamlingen skedde i form av halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare som arbetar på gymnasieskolor. Studiens slutsatser visar att det existerar en inofficiell litterär kanon med en stark koppling till litteraturhistoria och klassisk litteratur som kan tolkas härstamma från en kanonförmedling utifrån tidigare läroplaner, lärarutbildningar och läromedel. En litterär kanon utgår enligt lärarna från en samsyn gällande en författare eller ett verks kvalité och plats i under-visningen. Kanoniserad litteratur beskrivs även som mansdominerad och väster-ländsk samt att den säger något om historien och samhället. Lärarna uppger att deras litteraturval främst påverkas av lärarens syn på ämnet, kollegiala samtal, elevernas förkunskaper och vilken kurs de går i men även temaarbeten och litteraturens historiska förmedling. I analysen av lärarnas beskrivning av påverkansfaktorer går det att urskilja kanonaspekter där vissa verk prioriteras och anses självklara, utan en anknytning till de framlyfta faktorerna. Det går därmed att urskilja en inofficiell litterär kanon som ytterligare en faktor till litteraturvalet.Svenska