Upplevd otrygghet i anknytning till kollektivtrafiken i Malmö : Genom ett deltagarbaserat angreppsätt (PPGIS)

Att människor upplever sig trygga när de ska resa med kollektivtrafiken kan vara betydande i motiverandet av att resa kollektivt och angeläget för skapandet av goda livsmiljöer. Känslor av otrygghet kan leda till begränsningar i individers dagliga mobilitet, och samtidigt innebära att människor väljer bort att åka kollektivt eller kanske bara reser vid vissa tidpunkter på dygnet. Företrädare för kollektivtrafiken menar att det nationellt finns en begränsad kunskap om hur situationen ser ut utifrån den kollektiva resan ur ett trygghetsperspektiv. Samtidigt betonas behoven av att inkludera ett hela-resan-perspektiv.Studien utgår ifrån Malmö stad och stadens större kollektivtrafiknoder. Tryggheten ombord på fordonen inkluderas inte i detta fall. Syftet är att skapa en djupare förståelse för människors upplevelser i anslutning till kollektivtrafiken ur ett trygghetsperspektiv. Studien utgår ifrån frågorna; Hur påverkar känslan av otrygghet människors mobilitet? Hur upplever människor de större kollektivtrafiksnoderna i Malmö samt vägen till och från kollektivtrafiken utifrån ett trygghetsperspektiv?Denna studie inkluderar både kvantitativa och kvalitativa inslag, med tonvikten mot de kvalitativa delarna. Underlaget är icke-representativt (skevt) och insamlat genom ett bekvämlighetsurval, och är därmed inte heller generaliserbart. Public Participation GIS (PPGIS) handlar om att samla in individers erfarenheter och kunskaper om en plats eller ett område för att sedan exempelvis visualisera platsbundna data i kartor. Här ges dessutom en möjlighet att kombinera kvalitativt underlag i form av exempelvis foton, upplevelser och erfarenheter av en viss plats i kombination med mer kvantitativt underlag.Verktyget Maptionnaire har nyttjats för att skapa en webbaserad enkät, med frågor som inkluderar både öppna och fasta svarsalternativ, foton och möjligheten att markera ut platser som upplevs otrygga i en karta. Tyngdpunkten för analysen ligger vid den kvalitativa innehållsanalysen, men även diagram och kartor inkluderas. Webenkäten spreds på sociala medier, både via grupper med koppling till Malmö stad och via annonsering. Webenkäten hölls öppen ungefär en månad under våren/försommaren 2021, vilket resulterade i totalt 833 svar. Efter gallring kvarstod 552 fullständiga svar. Bland deltagarna är bland annat kvinnor och personer med eftergymnasial utbildning överrepresenterade. Majoriteten anger gång, cykel och kollektivtrafik som främsta färdmedel.Drygt en tiondel av deltagarna menar att de har undvikit att resa med kollektivtrafiken på grund av oron för att utsättas för brott. Något färre anger att de undvikit att resa med kollektivtrafiken på grund av att trafikmiljön på väg till/från hållplatsen/stationen upplevs som osäker (ex brist på övergångsställen, starkt trafikerade gator). Man beskriver hur känslor av otrygghet kan påverka valet av färdmedel, där kollektivtrafiken kanske väljs bort under vissa tider på dygnet eller där man väljer att resa från andra hållplatser/stationer, trots att det innebär en omväg.Hur trygg man upplever sig vid Malmös större kollektivtrafiksnoder tycks variera beroende på tid på dygnet, fler anger sig vara otrygga under kvällen/natten på grund av exempelvis rädsla för brott, medan man pekar mot stökiga trafikmiljöer under dagtid. Det anges en bred variation av orsaker som kan leda till upplevd otrygghet. Det handlar om trafikmiljöer, människor på platsen eller avsaknaden av människor på platsen. Många kommentarer berör också stationernas/hållplatsernas utformning, som man anser bristfällig eller i vissa fall inkluderar långa avstånd mellan hållplatslägena. Det lyfts bänkar som är svåra att sitta på, hur plattformar under mark kan leda till klaustrofobiska känslor, hur vissa busshållplatser upplevs trånga där man tvingas stå nära vägen, hur inslag i stadsmiljön kan begränsa siktlinjer. Samtidigt beskrivs en polisiär närvaro både i termer av att skapa otrygghet såväl som att skapa trygghet och det tycks finnas vissa meningsskiljaktigheter hos deltagarna.Den valda metoden och angreppsättet har möjliggjort för ett mer omfattande insamlande av empiriskt underlag än vad mer traditionella kvalitativa metoder i regel gör, dock finns en betydande skevhet i urvalet. Representativiteten anses många gånger utgöra en av de större utmaningarna när det gäller PPGIS. Studien ger emellertid en god grund för vidare forskning, den ger också en god insyn och förståelse för forskningsområdets komplexitet och flerdimensionalitet