FÖRSKOLLÄRARES FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR PLANERING OCH UNDERVISNING I FÖRSKOLAN

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver och planerar undervisning, samt vilka förutsättningar de har för planering och vilka konsekvenser det får för undervisningen. Teori: Den teoretiska inramningen i denna undersökning är Bernsteins pedagogiska teori (Bernstein, 2000). Planering kan förstås som en del av den underliggande struktur som bygger upp den pedagogiska praktiken och som förskollärare både är påverkade av och medskapare till. För att beskriva kommunikationen används begreppen inramning och klassifikation där inramning avser vem som styr innehåll, hastighet och selektion och klassifikation beskriver avgränsningar mellan olika yrkesgrupper/individer/innehåll. Metod: Genom kontakt med slumpvis utvalda förskoleförvaltningar blev ett urval av förskollärare som arbetar målstyrt utifrån läroplanen, kommunicerade. Dataproduktionen genomfördes som samtalsintervjuer utifrån en intervjuguide, med totalt sex förskollärare i fyra intervjuer. Samtalsintervjuerna genomfördes som videosamtalsintervjuer via plattformen Teams och både ljud och video spelades in. Efter transkription genomfördes en teoretiskt driven innehållsanalys av det empiriska materialet. Resultat: I förskollärarnas tal om sin undervisning framträder tre undervisningsformer: planerade undervisningstillfällen med stark klassifikation och inramning, undervisning med svag klassifikation och inramning, samt semiplanerad undervisning, med svag klassifikation och inramning, där lärmiljön används för att skapa möjligheter till lärande och utforskande i barnens fria lek. Den planerade undervisningen i förskolorna utgick till stor del från ett större projekt, där val av innehåll i projektet ofta påverkades av kommunens eller rektors prioriterade mål, vilket begränsade förskollärarnas handlingsrum. Samarbetet i arbetslaget, strukturerade möten med hela arbetslaget och en strukturerad planeringsprocess framträdde som förutsättningar för planering av undervisning. Resultatet öppnar upp diskussionen om huruvida stark klassifikation och inramning av planeringstiden och planeringsprocessen kan bidra till att höja undervisningens kvalitet och stärka förskollärares profession