Långvarig muskuloskeletal smärta och dödsorsak - en 25 års uppföljningsstudie

Smärta är något som de flesta kommer i kontakt med under livet, det kan vara allt från att man råkar bränna sig på varmt kaffe eller skära sig på ett papper till att slå i lilltån i bordsbenskanten eller bryta en arm. I många fall går smärtan över, vanligtvis inom 12 veckor, men när smärtan inte går över kan det bli mycket problematiskt. Långvarig smärta är sedan länge känt som ett bekymmersamt område inom sjukvården. Långvarig smärta kan vara lokal eller utbredd. Långvarig utbredd smärta har visat sig leda till ökad sjukskrivning, sömnproblematik, minskad livskvalitet och fler inläggningstillfällen på sjukhus. Det har också kopplats till ökad risk för förtidig död inom tumörer och hjärt-och kärlsjukdomar. Dessa sjukdomar är också de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Idag finns det ingen universell klassifikationsmodell för att definiera långvarig utbredd smärta. Det är därmed svårt att veta vilken metod som är mest tillförlitlig för korrekt diagnossättande. Nyligen har förslag på en uppdaterad definition presenterats. Den nya diagnosdefinitionen verkar vara mer raffinerad, stringent och specifikt utarbetat för att finna personer med långvarig utbredd smärta och selekterar bort oklara fall. Det är därmed av intresse att jämföra hur denna diagnosdefinition skiljer sig i förhållande till den gamla definitionen, särskilt gällande om det finns en ökad mortalitetsrisk för individer med långvarig utbredd smärta. Då långvarig utbredd smärta och dödsorsaker är relativt outforskat vore det även intressant att undersöka hur detta samband ser ut för en studiepopulation i Sverige. Denna studie syftar därför till att studera just om långvarig utbredd smärta har en koppling till ökad risk för förtidig död samt i vilka sjukdomar dessa personer dör av och om diagnosdefinitionen av långvarig utbredd smärta spelar roll för resultatet. Data baserar sig på en redan befintlig studie, EPIPAIN studien, som har studerat långvarig utbredd smärta i en population från Hallands län i 25 års tid. Data i form av smärtdiagnostik, riskfaktorer som kön och rökvanor införskaffades från denna studies enkätresultat. Information om levnadsstatus och dödsorsaker införskaffades från Socialstyrelsens dödsregister. Resultatet visar på att långvarig utbredd smärta ger statistiskt säkerställd ökad risk för förtidig död enligt den nya smärtdefinitionen, den gamla definitionen visar inte samma ökade risk. Gällande dödsorsaker skiljde sig de olika definitionerna av långvarig utbredd smärta sig åt. Gemensamt var dock en ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt den gamla definitionen var det även en ökad risk för tumörer i matsmältningsorganen. Den nya smärtmodellen gav istället en ökad risk för död i influensa och lunginflammation. Det var tydligt att val av diagnosdefinition resulterade i olika resultat där den nya modellen hade ett starkare samband mellan långvarig utbredd smärta och ökad dödlighet. Denna information är av stor nytta för handläggning av patienter med smärta och ger tyngd till att se långvarig utbredd smärta som en allvarlig diagnos och riskfaktor för förtidig död.Persons with chronic widespread pain (CWP) have been suggested to have excessed mortality in cardiovascular diseases and malignancies. There is no universal definition of CWP which makes it more difficult to combine and interpretate findings from different studies. Recently, an updated version of CWP definition was published, the WP2019 criteria. The knowledge regarding how this definition compares to the most frequently used definition for CWP (ACR1990) regarding excess mortality and causes of death is lacking. To determine if mortality and certain causes of death are increased among people with CWP. Additionally, to find out if the definition of CWP has an effect on outcome. This is a 25 years follow up study of a longitudinal cohort that includes 2425 participants. Depending on a pain report at baseline 1995, the participants were divided into three pain groups: chronic widespread pain (CWP), chronic regional pain (CRP) and no chronic pain (NCP). To define CWP, both ACR1990 (CWPACR1990) and the WP2019 (CWPWP2019) criteria were used separately. The cause of death was divided into categories aligned with ICD-10-SE. The main outcome measures were registered deaths and cause of deaths at the 25 years follow up timeline. Mortality rate and cause of death were adjusted for age, sex, pain group, socioeconomic status, and smoking habits. Cox regression analysis was used for analysis. Results CWP : The mortality rate was not significantly higher for people with CWP when using ACR1990 (HR 1.08 (CI 95% 0.871. 36 ), P = 0.484) compared and statistically significant mortality rate was observed when to those with NCP. A higher using the WP2019 criteria; CWP WP2019 (HR 1.3 2 (CI 95% 1.021. 70 ), P = 0.03 3 ). Both definitions of CWP had a significant increased mortality in diseases of the circulatory the CWP ACR1990 system. Additionally, when using definition, a significant increased mortality in malignant neoplasms of digestive organs was seen. In contrast, a significant increased mortality in diseases of influenza and pneumonia was observed when the CWP Conclusion : The WP2019 definition WP2019 of CWP enhanced definition was used instead. the already between CWP and excessed mortality. There known association was a significant connection between diseases of the circulatory system regardless of CWP definition. Regarding other causes of death, associations varied depending on the used CWP definitions