En kvalitativ uppföljningsstudie om finlandssvenska ungas välmående på ungdomsverkstäder

Ungdomsverkstäder finns till för att stödja ungdomar som inte är i förvärvsarbete eller har en studieplats. Dessa unga benämns ofta i politiska sammanhang och forskning för NEET-unga. Finland har infört ungdomsgarantin för att hjälpa NEET-unga finna sysselsättning. Ungdomsverkstäder är en möjlig sysselsättningsform inom ungdomsgarantin för dessa unga. Som teoretisk referensram i avhandlingen tillämpas Allardts (1975) tre välfärdsdimensioner - att ha, att älska, att vara, vilket definierat välmåendet i denna avhandling. Målsättningen har varit att med ett longitudinellt samt kvalitativt grepp få fram, hur de intervjuade svenskspråkiga ungdomarna själv resonerar kring främjande och hindrande faktorer gällande sitt välmående, samt vilken inverkan verkstaden haft på välmåendet. Metoden för datainsamlingen har varit semistrukturerade longitudinella intervjuer som har förverkligats inom forskningsprojektet Uppföljning ung (U2). I denna avhandling har fjorton av dessa intervjuer analyserats med hjälp av teoribaserad innehållsanalys. Informanterna har varit sju stycken, och varje informant har blivit intervjuad vid två tillfällen med cirka ett års intervall. Studiens centrala resultat var, att det inte fanns en radikal förändring i de ungas välmående då man jämför mellan första och andra intervjuerna. Ungdomarna hade ändå upplevt att verkstaden hade varit till stor nytta, och den var främst av vikt eftersom den gav de unga ett ställe att gå till och skapade en rutin. Ungdomarna beskrev främst främjande faktorer av sitt välmående, speciellt gällande älskandet. De unga hade alla framtidsdrömmar, vilket är en viktig del av välmåendet och hörde till en främjande faktor inom varandet. Hindrande faktorer på välmåendet fanns särskilt inom den mentala hälsan. Resultaten i avhandlingen stöds också av tidigare forskning som gjorts kring ungas välmående