En intervjustudie med fokus på funktionalitet samt utveckling av perifer venkateter kopplat till infusioner inom smådjurssjukvården

Det är vanligt att perifer venkateter (PVK) används på patienter i stationärvård inom djursjukvården och syftet med denna studie var att undersöka vilka problem som upplevs vid användning av PVK. Även vilka för- och nackdelar som upplevs med de kopplingar mellan PVK och intravenösa infusioner som används idag samt om det kan finnas ett behov av en annan typ av koppling undersöktes. Det finns få studier gällande komplikationer med användandet av PVK på hund och katt, men i studier som genomförts inom humanvården framgår att det förekommer komplikationer såsom flebit, ocklusion, läckage, smärta, att PVK:n går subkutant/extravaskulärt och att PVK:n avlägsnas eller förflyttas av misstag. I denna studie undersöktes hur personalen på ett stort djursjukhus upplevde användandet av PVK på hund och katt i relation till de rutiner som tillämpades på djursjukhuset vid tidpunkten för studiens genomförande, samt om de ansåg att det fanns ett behov av en ny typ av koppling som separerar vid drag. Totalt intervjuades sex personer varav två var djurvårdare på nivå två och fyra var legitimerade djursjukskötare. Intervjuerna delades in i två delar som genomfördes i samband med varandra. Den första delen bestod av frågor gällande användandet av PVK och den andra delen bestod av testning av en ny produkt, en “breakaway connector” som heter ReLink®. Intervjuerna visade att informanternas åsikter och attityder kring användandet av PVK, och eventuella komplikationer som kan uppstå i samband med användandet av PVK, skiljde sig åt. Informanterna var inte samstämmiga i sin uppfattning om vilka patientgrupper som är överrepresenterade vad gäller problem med PVK. Den generella uppfattningen bland informanterna var att det inte var svårt att koppla på- och av infusioner, och inte heller att det var vanligt förekommande med drag i PVK:n åsamkat av patienterna själva. Det framkom i intervjuer med några av informanterna att de upplevde att det kunde förekomma ett visst drag eller rotation vid hantering av PVK och/eller infusionsslang. Vid testning av ReLink® framkom att informanterna ansåg att produkten var för stor och för trög för att utlösas vid det drag som orsakas av en hund eller katt. Det nämndes som en negativ aspekt att produkten saknar backventilsfunktion då den är ihopkopplad. Något som flera informanter nämnde var en önskan om en produkt som fungerar som en snabbkoppling, det vill säga en koppling som gör det snabbt och smidigt att koppla av infusionen från patienten tillfälligt, utan att behöva använda korkar för att skydda PVK och infusionsslang. Utifrån denna studie går det inte att dra någon slutsats om vilka generella för- och nackdelar som upplevs med användandet av PVK och de kopplingar som finns idag. Deltagarantalet var för lågt och åsikterna skiljde sig åt alltför mycket. Samtliga informanter arbetade på samma arbetsplats vilket innebär att de endast kan representera detta djursjukhus och dess rutiner. Vad gäller informanternas åsikter kring produkten ReLink® så kunde slutsatsen dras att de ansåg att produkten i sitt nuvarande utförande är för stor och för trög samt att de gärna skulle se att den även/istället hade en snabbkopplingsfunktion.It is common practice to use peripheral intravenous catheters (PIVC) on ward patients in a veterinary hospital setting. The purpose of this study was to explore what problems are being experienced regarding the usage of PIVC:s, as well as the positive and negative aspects of connections used when administering intravenous (IV) fluids, while also exploring if there is a need for a different type of connector other than those used today. There are few studies on the topic of problems regarding the usage of PIVC:s in veterinary care, however, the subject has been thoroughly researched in the field of human medicine. These studies include findings of complications such as phlebitis, subcutaneous infiltration, occlusion, leakage, pain, and dislodgement of the PIVC. This study explore how staff members of a major veterinary hospital experience the usage of PIVC:s on dogs and cats based on the hospitals routines. The purpose of the study was also to investigate if the participants experienced a need for a new product developed to serve as a breakaway connector. A total of six people were interviewed of which four were registered veterinary nurses and two were other members of the nursing staff. The interviews consisted of two parts, one part regarding the usage of PIVC:s and the other regarding the testing of a new product called ReLink®. The results of these interviews showed that the participants’ opinions and attitudes regarding the usage of PIVC:s and its possible complications varied greatly. There was no consensus among the participants on which patient groups were overrepresented in regards to problems surrounding the PIVC:s. Most of the participants did not find it difficult to connect or disconnect IV lines, nor did they find tugging or pulling on the PIVC/IV line caused by the patients themselves to be particularly common. They did however concede that pulling or other manipulation of the PIVC could occur during handling of the patients’ IV connection. The participants were able to test the ReLink® connector during the interview. The consensus among all participants was that the product was too large as well as too hard to disconnect to work on dogs and cats as it is intended on humans. The fact that the product does not work as a check valve while connected was considered a downside. All the participants expressed that they liked the product as a quick-release connection to use, for example, when temporarily disconnecting the IV fluids. They also liked that it could be used to disconnect the IV without using plastic caps. Based on this study, no conclusion can be drawn on the overall positive and negative experiences of PIVC usage or of the connections currently used in IV fluid administration. The reason for this being the low number of participants in this study and the vastly different answers given. In addition to this, all the participants were employed by the same veterinary hospital and thus worked by the same routines. Therefore, the results of this study might not be representative of the experiences of veterinary nursing staff in general. It can be concluded that the general opinion on the product, ReLink®, is that in its current form it is too large to use on most dogs and cats and too difficult to disconnect, but would be appreciated as a quick-release connection