The growing city becomes less green : a study of the neighborhood Persikan, Södermalm

Andelen grönytor minskar i takt med att städer växer och befolkningen ökar. Detta bidrar till en målkonflikt där staden måste växa för att tillgodose de bostads- och servicebehov som finns, samtidigt som människor behöver värdefulla grönytor i sin närhet för möjligheten till ett fysiskt och psykiskt välmående. När städer förtätas ökar befolkningen i stadsmiljön, vilket kan resultera i en minskad tillgång grönyta per person samt ett högre slitage som har inverkan på grönytans kvalitet. Detta sker bland annat på Södermalm i Stockholm där stadsdelen förtätas när det redan finns en påtaglig parkbrist i området med höga besökstryck. I denna uppsats undersöks ett förtätningsprojekts påverkan på områdets grönstruktur och stadsplanerarnas strategier för att kompensera för det ökade besökstrycket i omgivande parker. Detta studeras genom en dokumentgransking, intervjuer och en litteraturöversikt. Uppsatsens slutsats visar att stadsförtätning kan leda till en kvalitetsförsämring av grönytor samt minskad andel gröna utrymmen i städer. Däremot kan stadsförtätningens påverkan på grönytor variera beroende på förtätningsprojektets omfattning och exploatörens kompensationsåtgärder. För att hantera målkonflikten krävs striktare riktlinjer och strategier för stadsplanerarna. Uppsatsen belyser konflikten med syftet att understryka grönytor som en del av den hållbara stadsutvecklingen som därför bör prioriteras vid planering.The proportion of green space decreases as cities grow and the population increases. This contributes to a conflict where the city must grow to meet the need of habitation and service, while people need valuable green space in their vicinity for the possibility of physical and mental well-being. When cities become denser, the population increases, which can result in a reduced resource of green space per person and higher wear that has an impact on the quality of the green space. This is happening, for example, on Södermalm in Stockholm, where the district is becoming denser when there is already a significant lack of parks exposed with high visitor pressure. This essay examines the impact of a densification project on the area's green structure and the city planners’ strategies for compensating for the increased visitor pressure in surrounding parks. This is studied through a document review, interviews and a literature review. The conclusion of the thesis shows that urban densification can lead to a deterioration in the quality of green spaces and a reduced proportion of green spaces in cities. On the other hand, the impact of urban densification on green areas can vary depending on the magnitude of the densification project and the developer's compensatory measures. To deal with the conflict, stricter guidelines and strategies are required for city planners. The essay highlights the conflict with the aim of emphasizing green spaces as part of sustainable urban development, which should therefore be prioritized in planning