Användningen av Sveriges offentliga parker under 1800-talet

Offentliga parker började anläggas i svenska städer under 1800-talet, för första gången i historien fick idén om att alla har rätt till vackra gröna miljöer i staden spridning. Det var den borgerliga medelklassen som tog initiativ till parkerna och därmed formades de i hög grad efter deras ideal och preferenser. En avsikt med parkerna var att även arbetarklassen skulle nyttja dessa och på så vis förädlas, samlad dokumentation om i vilken utsträckning detta verkligen skedde saknas dock. Syftet med uppsatsen är att förklara hur värderingar och ideal kan göra avtryck i stadens offentliga rum och hur detta kan påverka vilka som använder dessa samt hur de används. Detta görs genom att tolka Nolins avhandling ”Till stadsbornas nytta och förslutande - Den offentliga parken i Sverige under 1800-talet” med hjälp av Gailing och Leibenaths ramverk för analys av landskapets politiska aspekter. Resultatet av analysen visar att det finns flera samband mellan de första parkernas funktioner och den borgerliga kulturen. Den tyder även på att parkerna i hög grad användes av borgarklassen och att de troligtvis inte var en lika självklar miljö för arbetarna att vistas i. Med tanke på den historiska kontexten är utfallet orimligt att kritisera utifrån moderna teorier, resultatet av studien kan dock vara ett användbart underlag för reflektion angående deltagandeprocesser för nutida landskapsarkitekter, stadsplanerare och andra liknande professioner.The public parks became a part of Swedish cities during the 19th century, for the first time in history the idea about the right to beautiful green spaces in cities for all people spread. It was the bourgeoisie who initiated the founding of public parks and hence, the characteristics of the parks got highly influenced by the ideals and preferences of the bourgeoisie. Another intention with the public parks was that the working class would use them and, in that way, get refined. If that purpose was fulfilled is, however, unanswered due to lack of documentation. The aim of this thesis is to explain the physical traces of human values and ideals in public urban spaces and how it can influence who uses them and how they are used. In order to do this, Nolins thesis ”Till stadsbornas nytta och förslutande - Den offentliga parken i Sverige under 1800-talet” will be interpreted by using Gailing and Leibenaths framework for analysing political aspects of landscape. The result of the analysis shows many connections between the functions of the first public parks and the bourgeoise culture. It also indicates that the first public parks were mainly used by the bourgeoisie; working class people did probably not to use the parks as places for recreation to the same extent. Considering the historical context, this turn-out is unreasonable to criticize with contemporary theories, the results of the thesis can however be useful for reflecting over participatory processes within landscape architecture, urban planning, and other related professions