Psykiatrins park

I slutet av förra århundradet gjordes stora framsteg inom miljöpsykologin där forskningen visade att kontakten med natur har en rehabiliterande och hälsofrämjande roll i vårdsammanhang. I början av det här århundradet har det uppstått ett nytt forskningsområde, evidensbaserad design, EBD. EBD är ett ungt forskningsfält där definitionerna av dess exakta innebörd kan variera. Ett övergripande sätt att se på EBD är att det är design som har starkt vetenskapligt stöd inom ett vist område. Inom landskapsarkitektbranschen finns en pågående utvecklingstrend mot att pröva och diskutera modeller som integrerar vetenskaplig evidens med design för att utveckla landskapsarkitektprofessionen. Det här arbetet utgår dels från evidensen bakom naturens helande egenskaper i vårdande sammanhang och dels från behovet av att pröva modeller som bygger på EBD. Dessa utgångpunkter mynnar ut i att pröva en designmodell baserad på evidens för naturens hälsofrämjande egenskaper, för att bidra till diskussionen om hur EBD fungerar i praktiken för en praktiserande landskapsarkitekt. Den teoretiska arbetsmodell baserad på EBD som det här arbetet undersöker är Quality evaluation tool QET, framtagen av Bengtsson m.fl., (2018). QET's främsta funktion är knyta samman teorier om återhämtande och stödjande miljöer i vårdsammanhang med specifika miljökvaliteter som skulle gynna människors återhämtning genom design. För att kunna undersöka hur QET kan tillämpas i praktiken, utvecklas en gestaltning till området kring Psykiatrins hus i Uppsala. Gestaltningen förespråkar en tryggare tillgång på natur för vårdtagarna samt en större variation av stimulerade miljöer i anslutning till grönska. Gestaltningen i sig utgör ett av arbetets resultat som en produkt av EBD inom landskapsarkitektur. Arbetets andra resultat består i en diskussion kring designprocessen och hur QET's bakomliggande teoretiska perspektiv påverkar besluten bakom designen. Diskussionen leder fram till slutsatsen att det är viktigt av att även ta hänsyn till andra kunskaper kopplade till landskapsarkitektyrket eller det unika fallet och att designern inte alltför ensidigt ska utgå från den forskning som den evidensbaserade modellen bygger på. I den avslutande reflektionen noteras att hänsyn även bör tas till hur personalen genom deras arbetes insatts kan tillgängliggöra hälsofrämjande naturupplevelser för vårdtagarna.At the end of the last century, great advances were made in environmental psychology. These advances showed that contact with nature has a rehabilitative and health-promoting role in care environments. At the beginning of this century, a new research area of evidence-based design, EBD, emerged. EBD is a young research field where the definitions of its exact meaning can vary. An overall interpretation of EBD is that it is a design form based on the best evidence in a particular field. In the landscape architecture industry, there is pressure to try and discuss models that integrate evidence with design to develop the landscape architecture profession. This work is based partly on the evidence behind nature's healing properties in caring contexts and partly on the need to test models based on EBD. These starting points result in testing a design model based on evidence for natures health-promoting properties, to contribute to the discussion of how EBD works in landscape architecture. The theoretical model based on EBD that this essay examines is Quality evaluation tool QET, developed by Bengtsson et al., (2018). QET's main function is to link theories of restorative and supportive environments in care environments with specific environmental qualities that would benefit people's recovery by design. In order to anchor this essay in reality, QET is applied to develop a design for the area around Psykiatrins hus in Uppsala. Through QET a design proposal that primarily advocates a safer, more secure, inviting access to nature for care recipients and an increased variety of stimulated environments in connection with greenery, is developed. The design itself is one of two results of this essay as product of a evidence based working method. The second result of this study is a discussion of the design process and how QET's underlying theoretical perspective influences the decisions behind the design. The result of the discussion strengthens the importance of taking additional knowledge regarding landscape architecture or the unique case into account and not be blindfolded by only the research on which the evidence-based model is applied. In the concluding reflection, it is noted that consideration also should be given to how the staffs work can available health-promoting nature experiences for the care recipients