Hur stor behöver en ettårig öring eller lax vara? : förslag till en strategi för att sortera ut ensomrig fisk på hösten som blir smolt till våren

Ett av de svåraste momenten inom kompensationsodling av lax och havsöring är att bedöma om fisken är tillräckligt stor för att utvecklas till ettårig smolt. Syftet med detta projekt var att testa en sorteringsstrategi för att förenkla denna bedömning för odlingspersonalen. Strategin gick ut på att ensomrig lax och öring på hösten delades upp i olika storleksklasser och under den kommande våren undersöktes deras prestanda som ettårig smolt i vandringsbassänger och i en bäck. På sensommaren eller hösten året innan odlad fisk ska vandra ut i havet startar den fysiologiska utvecklingen till smolt om fisken nått en viss kritisk storlek. Den exakta tidpunkten för när storleken ska ha uppnåtts är dock oklar vilket gör det svårt för personal på odlingarna att veta när fisken ska sorteras. Resultatet från detta projektvisade att en lax som är minst 10 cm lång i november med hög sannolikhet kommer att bli smolt till våren. Dessa laxar uppträdde i de flesta avseenden som en vandringsfärdig smolt följande vår och betedde sig mycket likt den tvååriga laxsmolten. Dock förekom det en storleksrelaterad predationsrisk i bäcken efter utsättning där ettårig lax drabbades i större utsträckning än tvåårig lax. Vi föreslår en strategi där laxen sorteras i tre storleksklasser i månadsskiftet augusti-september. Om någon av de tre storleksklasserna i medeltal ligger nära 10 cm i november föreslås en andra sortering för att plocka ut fisk större än 10 cm. All fisk mindre än 10 cm bör hållas kvar i odlingen och sättas ut som tvåårig smolt. För ettårig öring var resultaten mer komplexa. I vandringsbassängerna uppvisade fisk i storleksintervallet 10–16 cm ett beteende som indikerade att de var vandringsfärdiga smolt. Efter utsättningen i bäcken vandrade de dock mycket långsamt och predationen från i första hand skrattmås och fiskmås var hög, speciellt för de minsta öringarna. Jämfört med tvåårig öring var det få ettåriga individer som klarade att lämna bäcken efter utsättning. Om detta berodde på att de inte utvecklats till smolt eller om deras vandring i bäcken påverkades av predationsrisken i bäcken är oklart. Mer data behövs för att förstå den storleksrelaterade tröskeleffekten hos ettårig öring innan förslag på sorteringsrutiner kan ges. Vi föreslår att utsättningen av speciellt öring men också lax bör ske i en miljö med stort vattendjup och högt flöde för att minimera predationsrisken från i första hand fåglar