Vad vi vet och inte vet om kompensationsodlad fisk : en kunskapssammanställning

I denna kunskapssammanställning redovisas resultaten från olika forskningsprojekt genomförda i framför allt Norrfors kompensationsodling under 10 år. Resultaten sätts också in i ett bredare perspektiv via den forskning i området som genomförts nationellt och internationellt. Nedan listas i punktform vad vi vet och inte vet om kompensationsodlad lax och öring. Vad vi inte vet lyfter kunskapsluckor där mer forskning behövs, men identifierar även ett antal oklara förvaltningsaspekter av resursen kompensationsodlad lax och öring. Vad vi vet 1. Tvåårig odlad laxsmolt från Norrfors kompensationsodling hade högre total återvandring från havet än ettårig smolt. Om man endast tittar på fisk som återvände efter 2–4 havsvintrar så var det ingen skillnad i återvandring mellan ett- respektive tvåårig laxsmolt (0,4%). 2. Ettårig öringsmolt från Norrfors kompensationsodling hade en låg återvandring från havet (0,4%) medan tvåårig öring hade en hög andel återvandrande (3,2%). 3. Ettårig lax bör vara större än 12 cm (14–15 g) på senhösten för att med säkerhet utvecklas till smolt under våren. Ettårig öring större än 12 cm uppvisade en hög vandringsbenägenhet i vandringsbassänger, men efter utsättning i en bäck var vandringen mycket begränsad. 4. Efter utsättning rådde en stark storleksrelaterad dödlighet hos lax och öring. Laxsmolt mindre än 20 cm (ca 75 g) och öringsmolt mindre än 25 cm (ca 150 g) på hösten innan utsättning uppvisade en kraftigt reducerad återvandring från havet. 5. Vid utvandringsförsök i en bäck från Norrfors kompensationsodling till Umeälven uppvisade lax- och öringsmolt mindre än 20 cm en klart förhöjd dödlighet till följd av fågelpredation. 6. Hannar som efter den andra tillväxtsäsongen varit könsmogna under hösten uppvisade i experimentella försök ett normalt vandringsbeteende kommande vår. För tidigare könsmogen fisk som sattes ut under åren 2011 till 2013, var återvandringen från havet mycket varierande och klart lägre än för omogna individer. Tidigare könsmogna hannar är generellt mindre än övrig fisk i populationen, vilket innebär att de i större utsträckning drabbas av en storleksrelaterad dödlighet efter utsättning. 7. Tvååriga laxhannar som var större än 22 cm (ca 100 g) hösten innan utsättning hade en starkt förhöjd sannolikhet att utvecklas till grills efter en havsvinter. Andelen grills bland öring var generellt låg och de uppvisade inget tydligt samband med längden hösten innan utsättning. 8. En stor del av alla lax- och öringshannar som sätts ut som tvåårig smolt har påbörjat könsmognad i samband med utsättning. I experiment uppvisade dessa fiskar ett normalt vandringsbeteende om än med något mindre intensitet än omogna individer. För fisk som påbörjat könsmognad vid utsättning är ödet VAD VI VET OCH INTE VET OM KOMPENSATIONSODLAD FISK 5 i havet okänt, men att de redan startat könsmognad kan vara en orsak till den höga andelen grills bland tvåårig laxsmolt. 9. Den yttre smoltstatusen i form av silvrighet och förlust av stirrfläckar hos odlad ettårig lax och öring hade ingen inverkan på vandringsbeteendet. Hos vild smolt från Vindelälven fanns inget samband mellan yttre smoltstatus och återvandring från havet. 10. Ett- och tvåårig smolt från Umeälven uppvisade en hög vandringsaktivitet från slutet av maj till mitten av juni. Denna period sammanfaller med den vilda smoltens vandringsmönster i Vindelälven. En bra utsättningsstrategi föreslås vara att sätta ut smolten vid ökade flöden i älven efter det att tröskelvärdet på 8–10°C i vattnet passerats. 11. Moderata fenskador inverkade inte på återvandringen från havet och det är oklart hur grava fenskador påverkar återvandringen då det i det studerade materialet inte fanns tillräckligt med fiskar med grava fenskador. Vad vi inte vet 1. Det är en svår balansgång mellan att producera en tillräckligt stor smolt och samtidigt hålla nere graden av tidig könsmognad hos hannar. Ett förslag till strategi eller metod föreslås i rapporten, men den har inte testats och verifierats. 2. Kunskap saknas om vad som händer med ett- och tvååriga hannar som påbörjat könsmognad i samband med utsättningen på våren. Stannar de kvar i älven eller vandrar de till havet? Avbryts könsmognaden om födosituationen efter utsättning är dålig? 3. Det saknas kunskap om orsaken till att fisken i odling växer så mycket bättre idag jämfört med tidigare. Kan det vara relaterat till klimatförändringar eller genetisk drift, vilket i sin tur kan ha allvarliga konsekvenser för den framtida odlingsverksamheten? 4. Bevarande av genetiskt unika populationer har aldrig varit en del av de lagstadgade skyldigheterna att sätta ut kompensationsodlad fisk. Nyligen genomförda studier på odlade stammar av lax har visat att de i stor utsträckning har bevarat sin unika genetiska profil (Östergren opubl.), vilket kan vara av stor vikt i en framtida förvaltning. En omprövning av tillstånd för vattenkraftsproduktion kan leda till att dessa genetiskt unika stammar blir viktiga för återetablering av vilda populationer om konnektiviteten och livsmiljöerna återställs i utbyggda älvar. Vad ställer detta för krav på urval av föräldrafiskar och bevarandet av genetisk bredd? 5. Det saknas en modern definition av vilken förväntad prestanda en kompensationsodlad smolt ska ha. Är målet att producera en fisk som blir smolt och snabbt lämnar älven efter utsättning, eller är målet att de ska ha så hög havsöverlevnad som möjligt? Ska hannar som varit tidigt könsmogna som 1+ räknas bort från utsättningsskyldigheten? Är det rimligt att nästan alla tvååriga hannar påbörjat könsmognad i samband med utsättningen och vilken effekt har det på överlevnad? Bör man införa krav på att odlad smolt inte ska producera en alltför stor andel återvändande grills? 6. Idag sker en besiktning av fiskeutredningsgruppen (FUG) för att klargöra att fisken utvecklats till smolt och är redo att sättas ut. Vilka parametrar bör ingå i besiktningen? Behöver de se ut som en smolt eller räcker det att de beter sig som en smolt? 7. Antalet laxar och öringar som ska sättas ut i kompensationssyfte är reglerad i vattendomar och har sin utgångspunkt i gamla skattningar om hur mycket smolt som älven naturligt producerade innan utbyggnad. I en adaptiv (anpassningsbar) förvaltningssituation, bör antalet odlade fiskar regleras i förhållande till förväntad överlevnad och det rådande yrkesmässiga fisket och sportfisket. Ett överskott av vuxen fisk i de nedre delarna av älvarna där lekplatser saknas kan leda till att odlad fisk tar sig till älvar med vilda bestånd för lek. 8. Hur kan olika intressegrupper som kraftbolag, myndigheter, kommuner, fiskerinäring och sportfiske vara delaktiga i förvaltningen av resursen? 9. Vad vi trots allt vet är att det saknas en systematisk uppföljning av utsättningar från kompensationsodlingar. Hur ska ett sådant uppföljningsprogram se ut? Bör man inrätta några indexälvar för kompensationsodlad lax och öring där uppföljningen sker systematiskt och med hög precision? Kan andra älvar nöja sig med att fånga upp förändringar i återvandring över tid utan att det exakta antalet fiskar kvantifieras? Hur kan ett uppföljningsprogram administreras och styras