Närståendes upplevelser av ensamhet och social isolering när livspartnern har en demenssjukdom : En litteraturstudie

Bakgrund: I Sverige har cirka 130 000 - 150 000 personer en demenssjukdom. När en person har en demenssjukdom tillkommer en rad kognitiva nedsättningar som gör att personen blir beroende av hjälp. Oftast är det den närstående som personen med en demenssjukdom bor tillsammans med som tar ett stort ansvar i att stödja och hjälpa sin livspartner. Hos den närstående kan detta innebära blandade känslor och det finns evidens för att detta kan leda till både ensamhet och social isolering. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av ensamhet och social isolering när livspartnern har en demenssjukdom Metod: En litteraturstudie utifrån åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Lundman och Hällgren Graneheims (2017) analysmetod. Resultat: I resultatet presenteras tre kategorier: Förändring i parrelationen, Att bli vårdare åt sin livspartner och Förändring av sociala nätverk som speglar närståendes subjektiva upplevelser av ensamhet och social isolering. Dessa upplevelser innebar en rad blandade känslor. Slutsats: De närstående upplevde olika former av ensamhet och social isolering på grund av de förändringar och anpassningar som följer med en demenssjukdom. Sjuksköterskor har ett ansvar i den familjefokuserade omvårdnaden att uppmärksamma även närstående som också är en del av teamet.