Att hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap

Att lära sig programmera på nybörjarnivå inom ramen för en högskoleutbildning är en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smärtsam eller rent av oöverstiglig. Varför är det så och hur kan man hitta ingångar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lära sig? Med dessa frågeställningar som utgångspunkt har jag tittat på två olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lärare från de båda programmen och ställt frågor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen på programmering, upplevda svårigheter med att lära sig programmera och tänkbara orsaker till dessa svårigheter. Resultaten från intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar föreställningar och förhållningssätt i formandet av programmeringskunskap såväl som mer övergripande frågor kring epistemologiska utgångspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus på programmeringskunskap. Min metodologi är förankrad i genus-forskningsteorier kring de vetenskapliga kunskapsprocesserna, inom vilka frågor rörande bl a metod- och teoriinnehåll problematiseras. Denna förankring har möjliggjort den kontextuella analys i vilken jag försökt lyfta fram allmängiltiga såväl som specifika tendenser, d v s både faktorer som kan härröras till respektive program jag studerat och faktorer som berör programmeringsundervisning i högskolemiljö generellt. I den avslutande diskussionen har jag lagt särskild vikt vid de frågeställningar som jag uppfattar har den mest signifikanta betydelsen för hur möjligheter kan skapas för att programmeringskunskap ska uppfattas som "tillgänglig" av alla som har intresse av att lära sig programmera. Dessa frågeställningar berör just den övergripande kunskapssyn inom vilken programmeringsundervisning alltför ofta formas; en kunskapssyn som ger uttryck för ett mer eller mindre utpräglat prestationstänkande. Frågeställningar kring vilka konsekvenser en "likriktad" undervisning kan få för olika individer tas också upp och möjligheter till skapandet av mångfald i undervisningen diskuteras liksom lärarnas roll i detta sammanhang. Med detta arbete vill jag bidra till kunskapsunderlag för ett pedagogiskt utvecklingsarbete - till gagn för studenter och lärare såväl som programmeringsämnet i sig