Gentrifiering : Högsbohöjd ett bostadsområde i förändring

Detta examensarbete fokuserar på förändringsprocessen gentrifiering. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram att förändringsprocessen gentrifiering finns i Sverige idag och att denna påverkar hur Sveriges städer utvecklas. Genom att koppla internationella teorier om gentrifiering till hur svensk bostadspolitik utvecklats under de senaste årtiondena syftar uppsatsen till att redogöra för att denna förändring påverkar Sveriges städers utveckling. Uppsatsen inleds men en forskningsöversikt över tre delområden; gentrifiering, svensk bostadspolitik och planeringens möjligheter och begränsningar. Det som eftersträvas i denna översikt är att redogöra för en bakgrund samt att påvisa och lyfta fram forskning som kan ligga som grund för uppsatsens vidare studie. Utifrån de tre delarna av forskningsöversikten kan jag dra slutsatser vilka jag använder mig av i fallstudiens innehållsanalys och vidare i analys och diskussionskapitlet. Studien genomförs som en fallstudie av ett bostadsområde i Göteborgs innerstad, Högsbohöjd. Vilken i undersökningen delas upp i två delområden; Växelmyntsgatan och Pennygången. Undersökningen av förändringsprocesserna i bostadsområdena har gjorts med metoden kvalitativ innehållsanalys. Forskningsöversikten påvisar att det finns andra begrepp än gentrifiering för att benämna processen, detta för att neutralisera dess konsekvenser. Dessa begrepp har genom metoden blivit mina nyckelord, innehållsanalysen av fallet Högsbohöjd studeras med hjälp av dessa nyckelord. De är: förändring, revitalisering, bortträngning, upprustning, social blandning, hushållssammansättning och gentrifiering. Fallstudiens mål är att studera hur olika aktörer inom planeringsprocessen använder dessa begrepp, vilka i teorin ibland kan likställas med begreppet gentrifiering. Jag studerar de båda delområdenas förändringsprocesser kopplat till forskningsöversikten och i analysen drar jag paralleller mellan internationella- och nationella teorier om fenomenet gentrifiering samt kopplar utvecklingen till hur svensk bostadspolitik förs idag. Jag förhåller mig samtidigt till vilken roll kommunen tar/har i planeringsprocessen. Denna fallstudie i Högsbohöjd gör att jag kan dra slutsatser och presentera ett resultat vilket innebär att uppsatsens frågeställning kan besvaras och dess syfte kan belysas