Är kusten klar? : En studie av tillämpningen av riksintressebestämmelserna för kust- och skärgårdsområden

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintressena enligt 4:e kap. 1- 4 § § miljöbalken fungerar idag i förhållande till systemets ursprungliga intentioner genom att undersöka om det finns brister i hur riksintressesystemet fungerar i dag och vad det i så fall kan få för konsekvenser för markanvändningen. Syftet har även varit att studera hur det ökade exploateringstrycket i kust- och skärgårdsområden påverkar avvägningen mellan exploatering och bevarande i tillämpningen av bestämmelserna i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar: • Hur förhåller sig planläggningen av detaljplaner inom område för riksintresse enligt 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken, till lagstiftningens intentioner? • Hur använder kommuner och statliga myndigheter begreppet påtaglig skada och vad får det för konsekvenser för de utpekade riksintresseområdena i 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken? • Finns det någon skillnad mellan tillämpningen av riksintressebestämmelserna enligt 4:e kap. 1-4 § § miljöbalken, beroende på geografiskt läge, exploateringstryck samt vilka paragrafer som områdes omfattas av? • Av de planer som överprövas, vilka argument har använts och vilket utfall har planerna fått? De teoretiska utgångspunkter som denna uppsats har baserats på är de övergripande begreppen om government och governance, d.v.s. hur samhällsstyrningen ser ut. Begreppen government och governance har sedan brutits ned i de operationaliseringsbara verktygen aktörer, relationer, beslutsprocessen och institutionella ramverk. De två paradigmen plan- och miljöparadigmen har använts för att analysera samhällsstyrningen ur ett fysiskt planeringsperspektiv. Undersökningen i uppsatsen har byggt på två innehållsanalyser: en kvantitativ och en kvalitativ som baserats på olika plandokument. I den kvantitativa innehållsanalysen har 99 planbeskrivningar från 39 kust- och skärgårdskommuner studerats för att skapa en bred bild av hur tillämpningen av riksintressebestämmelserna fungerar. Resultatet har presenterats både generell för alla kommunerna och specifik för varje län för att besvara uppsatsen tredje frågeställning. I den kvalitativa innehållsanalysen har fem fall analyserats. Dessa har sedan jämförts. I resultaten av den kvantitativa analysen framkom bl.a. att ett stort antal av kommunerna gör undantag från riksintressebestämmelserna och att dessa i stor utsträckning saknar beskrivningar och konsekvenser på riksintresset. Det framkom även att det privata initiativtagandet är störst i de kommuner som har högst exploateringstryck, att 57 % av alla laga kraft vunna detaljplaner har som syfte att möjliggöra för bostadsbebyggelse. I resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen framkom att det i stor utsträckning saknas beskrivningar av riksintresset i de inledande skedena av planprocesserna. Det framkom även att relationen mellan kommun och länsstyrelse har sett olika ut i fallen och att kommunen i majoriteten av fallen inte besvarat inkomna synpunkter från sakägare eller intresseföreningar. Tre av fallen har gått ända upp till regeringen där två fall avslogs och ett fall vann laga kraft. De slutsatser som dragits har varit att kommunerna i stor utsträckning tar en aktiv roll och gör avvägningar i enlighet med planparadigmet vilket generellt kan sägas vara förenligt med intentionerna bakom riksintressesystemet. Att kommunerna i stor utsträckning gör avvägningar och undantag från bestämmelserna är förenligt med intentionerna, men att mängden undantag inte är det. Ytterligare slutsatser som dras är att kommunerna i större utsträckning än länsstyrelserna tenderar att beskriva de positiva effekterna planförslagen har på riksintresset och att på sätt och vis strider mot den kritik som riktats mot kommunernas hantering av riksintressena. En annan slutsats som dras är att det som riksintresset avser att skydda riskerar att successivt förlora sitt värde p.g.a. att kommunerna tenderar att endast se till det enskilda planförslaget och inte till riksintresset i stort