Etnisk boendesegregation i den svenska förorten

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor. Men intresset för den moderna förorten svalnade på grund av de förmånliga bostadslånen som gjorde det möjligt för arbetarklassen att bygga eget. I den moderna förorten gapade lägenheterna tomma. Till en början fylldes de av grupper med sociala problem för att under 1980-talets stora flyktingvåg fyllas av nyanlända flyktingar. Synen på förorten hade förändrats från att ha varit en symbol för det moderna till en symbol för etnisk annorlundahet. De som bodde i förorten var avvikande och hotade den svenska välfärden. Nu är vi på väg in i en ny tidsepok kallad post-modernism. I det post-moderna samhället är det inte längre industrin och dess produktion som står i fokus. Nu är det konsumtion och marknadsföring av kultur som står i centrum. Våra städer ingår numera i globala nätverk där alla vill skapa sig unika förutsättningar för att locka till sig nya invånare och fler konsumenter. Kommunerna använder kultur för att marknadsföra sina städer. I den post-moderna staden är det teknik och media som styr. Gränser suddas ut när vi inte längre tvingas möta varandra ansikte mot ansikte. Det är istället media som skapar bilden av staden och människorna som bor där. Segregationsmönster förstärks i och med att vi inte längre tvingas knyta kontakter med människor som bor i samma stad som oss själva. Det blir allt lättare att finna tillhörighet och bilda nätverk med likasinnade världen över. När människor inte längre tvingas till möten i det offentliga rummet föds föreställningen om den andra. Förhoppningen är att den här rapporten ska bidra till en ökad förståelse för fenomenet segregation. Förståelse och kunskap krävs för att polariseringen mellan olika befolkningsgrupper ska kunna minska i framtiden