HAMNLÄNKEN : En studie i att förbättra stråket mellan Södra och Norra hamnen i Lysekil

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småbutiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister. Satsningarna på turism och handel har varit koncentrerade runt affärsstråket vid Kungsgatan och Södra Hamnen medan industrier och verksamheter varit dominerande vid Norra Hamnen. Den historiska utvecklingen i stadsplaneringen visar tydligt hur staden separerats mer och mer. Den senaste tiden har dock fler och fler industrier lagt ner och stora satsningar har gjorts i Norra Hamnen, bl.a. annat i form av nya båtplatser, bostäder och ett stort trädäck. Två detaljplaner har färdigställts under år 2009 för utbyggnad av bostäder, restauranger och annan centrumnära verksamhet. Dessutom ligger mer utveckling av liknande slag i startgroparna. För att Lysekils näringsidkare ska kunna dra nytta av denna folkstorm sommartid och för att koncentrationen av människor inte bara ska fastna kring Kungstorget, Havsbadet och Södra hamnen är en länk till Norra hamnen oerhört viktig då båtplatser och allt mer service etableras där. Detta examensarbete har genom ett analyseringsarbete lett fram till förslag på åtgärder med avsikten att göra detta stråk mer intressant och tilltalande vilket genererar positiva effekter inom hela Lysekils centrala delar. Norra Hamnen bildar en ny, turistvänlig, enklav i staden. Det behövs underlag för att stadsdelen ska bli levande och att restauranger och andra verksamheter som byggs ska bli kvar. Vad som saknas är en tydlig länk som binder samman stadens båda hamnar. Det finns två vägar som sammanlänkar dem men det behövs åtgärder för att åtminstone en av dessa ska vara lockande. Sträckan Södra Hamngatan – Drottninggatan – Norra Hamngatan är en större väg som korsar Lysekil och har hög trafikbelastning av såväl personbilar, lastbilar som bussar. Från kommunens sida finns långt gående planer på att ordna en separerad cykelbana längs Drottninggatan och knyta samman denna med ett större cykelvägsnät. Gaturummet är väl tilltaget och de mjuka trafikanterna är kraftigt underordnade. Södra Hamngatan som är förlängningen på Lysekils idag enda infartsled och är under högsäsong kraftigt trafikerad. Situationen kan beskrivas som smått kaotisk. För de gående passar det bättre att gå genom staden via Kungsgatan med sina affärer och därefter genom Gamlestan med sin historiska bebyggelse. Därför har jag valt att skapa ett attraktivt gångstråk längs denna sträckning med butiker, parker och torg. Drottninggatan lämnas därhän men genom kommunens separerade cykelbana kommer denna agera effektiv, snabb genomfartsled både för motor- och cykeltrafik. Analys: Analysarbetet bestod av att en Strukturell karaktärsanalys och en Serial Vision analys gjordes för att sedan väga samman resultaten av dessa i en SWOT-analys. Detta gav en bra helhetsbild av problemet och låg till grund för förslag på lämplig förändring. Länken hade ett antal svaga punkter och sträckor där vägen är otydlig. Problemet är i stor grad att stråken är diffusa, vissa sträckor är ointressanta och upplevs inte speciellt lockande dagtid och än mindre nattetid. Därtill saknas målpunkter, noderna är otydliga och vissa områden är slutna för allmänheten. Lösningen är att stärka stadens karaktär genom att tydliggöra dess element så som landmärken och stråk, skapa nya målpunkter och noder, göra stråket mer inbjudande och tryggt samt stärka dess identitet. Förslag: Kungstorget expanderar mot havet och parken. Centrumhuset som ligger längs med Södra Hamnen öppnas upp för en bred trappa rakt mot Lysekils resecentrum, samtidigt rivs en byggnadskropp mellan Kungstorget och Centrumhuset. Kopplingen mellan Kungsgatan och Södra Hamnen blir kraftigt förstärkt och otillgängliga och outnyttjade platser ges möjlighet att blomstra. Tydligare siktlinjer skapas från torget mot havet som är en mycket viktig del av Lysekils profil. Muren som avgränsar parken ersätts av breda trappsteg ner till parkens marknivå vilket även knyter samman parken med omgivningen. Syftet med dessa förändringar är att skapa en attraktiv och mångsidig vistelseyta och entré till staden. En förändring med de beskrivna åtgärderna skulle öka vattenkontakten och borgar för att det liv och rörelse som idag fi nns utspritt på ett antal platser skulle kunna sammanfogas i en livfull helhet. Kungsgatan från Kungstorget till Gamlestan får enhetlig markbeläggning, gårdsgata längs hela sträckan och gaturummet separeras vilket gör att körytan upplevs betydligt smalare vilket i sin tur sänker hastigheten. Separeringen sker med pollare och träd. Trafikskyltningen flyttas från husfasaderna till det faktiska körfältet, te.x. placeras skyltar på pollarna, detta medför att skyltning blir tydligare för bilisterna och synintrycket för de gående på trottoaren blir lugnare. Mer grönska längs vägen hjälper också till att dela vägbanan med trottoaren och skapar ett intressantare gaturum och kvalitativ grönstruktur. Intill träden placeras också sittplatser vilket idag helt saknas. Där Kungsgatan svänger 90 grader mot söder skapas ett landmärke i form av porlande vatten längs den blottade bergväggen som också belyses kvällstid vilket gör platsen ljusare och mer inbjudande. Den visuella länken mellan kurvan på Kungsgatan och Gamlestan stärks genom att fälla ett antal träd för att återplantera nya i nytt läge. Detta för att skapa en rumslig parkyta vid Gamlestans entré. En byggnad innehållande café, restaurang eller liknade här stärker platsens kvaliteter och skulle ge liv åt en mörk plats utan större insyn nattetid. Gamlestan öppnas upp mot allmänheten genom att verksamheter blir tillåtet i bottenplanen längs hela stråket. Detta gör området mer öppet för besökare och inte lika privatiserat. Ett antal verksamheter vilka alstrar buller och en hel del tung trafik utlokaliseras och plats ges för nya bostäder. Mycket nytt har byggts i området och efterfrågan är stor. Majoriteten av bebyggelsen är dock större, exklusiva bostadsrätter och villor. En alternativ bostadsform gärna med öppenhet mot gatan och i bostadsformen radhus eller hyreshus skulle förhoppningsvis minska privatiseringen och öka spridning i befolkningssammansättningen i området. Stråket i sin helhet förstärks med skyltning, enhetlig möblering och markbeläggning. Detta ger identitet till den nyskapade “Hamnlänken” och bättre förståelse vart man hittar stadens sevärdheter och serviceanläggningar. Idag saknas helt skyltning till sevärdheter så som till kulturminnet Trollhålet som angränsar till Gamlestan