Livskvalitet, hälsa och social situation hos personer som vårdar respektive inte vårdar närstående

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas äldreboende kommer framtidens vård att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av närståendevårdare. Att själv vara gammal och vårda någon annan kan vara både fysiskt och psykiskt tärande och kan påverka både hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, självrapporterad hälsa och social situation hos personer i åldern 60-96 år i Blekinge, som ger stöd/hjälp eller vårdar någon närstående, i jämförelse med män och kvinnor som ej stödjer/ hjälper eller vårdar någon närstående. Metod: Uppgifter togs ur den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter från 1402 personer i åldrarna 60- 96 år och av dessa har vi jämfört 89 närståendevårdare med 89 icke närståendevårdare. Resultat: Utifrån resultatet om självrapporterad hälsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen närståendevårdare, och lika många i gruppen icke närståendevårdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmärkt hälsa. Känslor av ensamhet och depression redovisas genom ett påstående i studien, där resultatet visar att 66 procent av båda grupperna, närståendevårdare och icke närståendevårdare, instämmer eller instämmer helt och hållet i påståendet ” Jag känner mig sällan ensam eller deprimerad”. Slutsats: Av resultatet framgår, att det inte finns några signifikanta skillnader mellan närståendevårdare och icke närståendevårdare gällande deras hälsa, livskvalitet och social situation