Maximal kommunikation genom minimalism

Det är inte alltid den lättaste uppgiften för en grafiker att få fram en bild som både ska innehålla ett kraftigt budskap men som samtidigt ska vara utformat på ett sätt som får mottagaren att stanna upp för att verkligen ta in bilden. Det finns tendenser bland folk att undvika bilder som tar upp viktiga frågor som egentligen drabbar oss alla. Hur får man sina bilder uppmärksammade om illustrationen handlar om svält, fattigdom eller klimatet utan att folk direkt ska titta bort? Detta arbete utgår från mina egna erfarenheter då jag ständigt stöter på bilder som försöker övertyga mig på olika sätt. Det kan handla om bl.a. nya produkter, event eller till och med vara ett försök för att öka medvetenhet angående naturförstörelser. Det är tyvärr inte alltid man har tiden att se vad som erbjuds och det händer att man glömmer i stort sett allt man stöter på. Sen finns det en eller två som fastnar i huvudet. Detta beror på att sändaren har lyckats få ihop budskapet med antagligen enkla medel som gör att mottagaren lätt kan ta in och komma ihåg budskapet utan någon större ansträngning. För att kunna åstadkomma började jag undersöka bildsemiotik för att förstå hur vi tolkar de olika tecknen vi stöter på dagligen och hur jag kunde använda det för att förmedla mina budskap i de bilder jag valt att producera. Genom att även använda ett avskalat, minimalistiskt, grafiskt uttryckssätt har jag försökt att ge budskapet större plats i bilden. Avsikten är att skala bort så många "störande" element i en bild utan att ge avkall på budskapet. Arbetet bidrar till en djupare förståelse för huruvida tecken kan användas och hur de kan kombineras för att göra budskapet så starkt som möjligt men samtidigt förhålla sig till minimalistiska mått för att minska chansen att det tänkta budskapet inte uppfattas av mottagaren.Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion