The in between space of railroads : a journey from residual area to opportunity

För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda. Det bildas helt enkelt en motsägelsefullhet mellan önskan att använda mer järnväg med påföljande konsekvenser det får för anslutande mark och yteffektivisering. De mellanrum, restytor och impediment (otillgänglig, oanvändbar och profitabel mark) som uppstår har på senare tid börjat intressera stadsplanerare, politiker och privata aktörer. Denna typ av ytor hittas på fler platser inom en stad och problematiken för marken kring järnväg återfinns i nästan samtliga större svenska städer. Den här uppsatsen studerar och analyserar hur mark påverkas inom järnvägens influensområde samt vilka lagar som reglerar nyttjandet. Detta för att sedan kunna presentera olika teoretiskt förankrade strategier för hur marken inom järnvägens influensområde kan nyttjas. Först beskrivs olika teoretiska begrepp för mellanrum, restytor och impediment och sedan presenteras hur järnvägen påverkar nyttjandet av marken utifrån lagar, etablerad praxis och rekommendationer. Slutligen genomförs en fallstudie i Hässleholm för att utreda vilka teoretiska begrepp som är applicerbara och som kan ligga till grund för olika strategier för nyttjandet av marken. Tre olika strategier med tre olika synsätt och prioriteringar presenteras sedan under slutsatser. Uppsatsen förhåller sig kritisk till användandet av skyddsavstånd som generell säkerhetsåtgärd, men påvisar även olika typer av teoretiskt förankrat nyttjande som kan finnas inom den buffertzon som bildas genom skyddsavstånd och är i linje med nuvarande lagstiftning