MÖJLIGHETER ATT MÖTAS? Hur mötesplatser med handelskaraktär kan förstärkas för social hållbarhet då handeln lämnar, med exempel på Hjo centrum

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser. Även då handelsfunktionen minskar i betydelse. Utöver stadens centrum så har det i Sverige under 1900-talet, främst de senaste 50 åren, introducerats nya platser för handel som externa handelsområden och köpcentrum, samt elektronisk handel (Öberg, 2009). Dessa platser är privatiserade till skillnad från den traditionella stadskärnan som är offentlig, vilket påverkar människors frihet att vistas och delta i det sociala livet. Syftet är att studera om och hur centrum i mindre kommuner, som historiskt och geografiskt förenat handelsplats och mötesplats, enligt forsknings och kunskapsöversikt kan bevara och utveckla sin funktion som mötesplats då handeln lämnar centrum. Den övergripande frågeställningen blir därmed; Kan centrum i en mindre stad, som fungerat som handel- och mötesplats, utformas mot en attraktiv mötesplats då handeln stagnerar? Det tillvägagångssätt som använts för att undersöka problem och frågeställningar, har varit genom studier av relevant planeringslitteratur samt genom en fallstudie över Hjo centrum. De metoder som används vid observation av den fysiska miljön i fallstudien har varit en så kallad Lynch analys och inventering. De skriftliga källorna som används har varit relevanta för kandidatuppsatsen syfte och har studerats under Forsknings och kunskapsöversikten. Utifrån Forsknings och kunskapsöversikten presenteras först en historisk beskrivning av vilken roll handelsplatsen haft för staden och hur dess utveckling har påverkat det offentliga livet i denna. Sedan belyses den offentliga platsens roll som mötesplats och hur den kan bidra till att skapa ett socialt hållbart samhälle. Vidare så framhålls de teorier gällande gestaltning av offentliga platser som kan tillhandahållas vid utformandet av ett centrum för att skapa möjligheter att mötas. Teorierna sammanfattas till riktlinjer för att ”röra sig” och att ”uppehålla sig” som används som analysredskap för mötesplatserna i Hjo centrum. I fallstudien för Hjo centrum analyseras och inventeras mötesplatser. Genom en sammanslagning av inventeringar kring mötesplatser och Lynch analysen med Paths och Nodes, går det att urskilja vilka platser i centrum där mest aktivitet äger rum. I dessa så kallade fokuspunkter finns således bäst underlag för möjlighet till möte enligt analyserna. En fördjupad analys görs över tre av dem; Torget, Hamngatan och Korsningen/ Bangatan. I resultat och slutdiskussion framhålls problematiken med att upprustningen av den fysiska miljön skulle innebära att dess funktion som mötesplats stärks. Riktlinjerna för att ”röra sig” och för att ”uppehålla sig” appliceras på de utvalda mötesplatserna och visualiseras genom en illustrationsbild. Om platsen sedan används av fler som mötesplats visar inte resultatet. Dock finns det kanske bättre förutsättningar för möten genom att förbättra människors möjligheter att röra sig och att uppehålla sig på en plats? Oavsett vilket, undersöker denna kandidatuppsats om och på vilket sätt det skulle vara möjligt, med förhoppningen om att det kan leda till ökad social hållbarhet i den lilla staden