ÄR HEMMA BÄST?: : En kvalitativ studie om anställdas arbetsmotivation i övergången till distansarbete - med fokus på sociala yrken

Det rådande viruset covid-19 har orsakat radikala förändringar i samhället och för arbetsmarknaden. Detta har resulterat i att flera organisationer har varit tvungna att övergå till att arbeta på distans. Denna snabba och radikala övergång har inneburit att organisationer inte haft den kunskap som krävs för en framgångsrik övergång till distansarbete. Detta innebär att de anställda nu måste förhålla sig till nya arbetssätt och finna lösningar på problem de aldrig innan skådat. Denna påskyndade förändring har onekligen påverkat de anställdas ambitioner och motivation i arbetet då hemmet nu blivit arbetsplats. Denna studie “Är hemma bäst?” syftar till att uppnå en fördjupad förståelse för hur anställdas arbetsmotivation påverkas i övergången till distansarbete. Den teoretiska referensramen baseras på en kombination av välkända teorier inom området motivation och arbetsmotivation. Dessa teorier är Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori, social identity theory samt self determination theory. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi valts, där materialinsamlingen inträffade enligt ett bekvämlighetsurval. Detta utvecklades till fjorton kvalitativa intervjuer med respondenter inom yrken som innebär en stor mängd social kontakt; managementkonsulter samt högskolelärare. Vidare analyseras och diskuteras det insamlade materialet i relation till de valda teorierna samt tidigare studier, detta ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Studiens resultat stödjer delvis tidigare forskning samt bidrar med nya kunskaper inom området arbetsmotivation i kombination med övergången till distansarbete. Studien visar att övergången till distansarbete har resulterat i flera möjligheter och utmaningar för anställda. Resultatet visar att bland annat avsaknaden av den sociala samvaron i övergången till distansarbete kan vara en negativ faktor för arbetsmotivationen. På liknande sätt påverkas arbetsmotivationen av en otillräcklig teknologisk kunskap samt en otydlig separans mellan arbete och fritid. Däremot anses faktorer som utvecklingen av meningsfulla uppgifter, en professionell arbetsmiljö och kontinuerlig återkoppling på individnivå innebära en positiv effekt på arbetsmotivationen i distansarbete. Emellertid innebär distansarbete flexibilitet och frihet, vilka anses vara faktorer som höjer somliga individers arbetsmotivation i övergången till distansarbete. Vi vill rikta denna studie till organisationer som ett verktyg i övergången till distansarbete i syfte att främja de möjligheter som finns, och framgångsrikt bemöta de utmaningar som övergången innebär. Vår aspiration är att den utvecklade konceptuella modellen kan bidra med insikter i området arbetsmotivation i övergången till distansarbete och även optimera organisationers effektivitet.