Kapitalstrukturen hos noterade fastighetsbolag

The Swedish economy is currently characterized by a low interest environment, which has contributed to a thriving real estate sector in Sweden. The property companies’ financial costs are extremely low and in the search for yield, many investors have shown an interest in real estate. Due to the high demand on the real estate market there has been an increasing demand for funds. Historically, the balance sheet of Swedish property sector has been comprised of common shares and a large share of bank debt. However, in recent years real estate companies have diversified their capital structure and the use of bonds and preference shares has become increasingly common. This master thesis aims to investigate the development of the capital structure of the listed real estate sector in Sweden and examine the driving forces. Furthermore, the purpose of the study is to identify and analyze what will drive the use of different financing options in the future. Consequently, the effect on the capital structure of the listed sector will be investigated. The study has been conducted primarily based on interviews conducted with key actors active in the real estate sector, the bank sector as well as the institutional and non-institutional investors. The study suggests that the access to financing will be increasingly dependent on the firms’ size and vice versa. Secondly, due to regulations of the banks, the listed real estate sector will have a growing need of financing through the capital markets. However, the thesis has identified a number of obstacles on the Swedish corporate bond market, such as illiquidity. Given the current conditions on the Swedish corporate bond market, the listed sector will be unable to acquire the funds needed to support a growth of the real estate sector. The final finding relates to the capital structure theories and concludes that access to different financing options will be more important than the capital cost. The study shows that there is a clear trend of growing real estate companies. The larger companies are beginning to approach the Swedish major institutional stakeholders in size and reaching a size which makes them more competitive on the international capital markets. Access to funding will therefore increasingly depend on their size and vice versa. In line with previous studies, the listed property sector has a growing need for financing through the capital market due to regulations of the banking sector. Consequently, the distribution between bank and market financing in Sweden will change. Due to the current conditions on the corporate bond market, the listed sector is unable to access the resources needed to support a strong growth of the property sector. The elementary conclusion of this study is that an access to various financing options will be more important than the capital cost. The result is therefore not support by the already established capital structure theories. To explain the growing need for a diversified capital structure and the importance of access to multiple markets, the results of this study suggests a new capital structure theory. The optimal capital structure is first and foremost a question of optimal access to various funding sources. Thereafter the company should regard the cost of capital and the impact on the rest of the capital structure.Den svenska ekonomin präglas idag av en lågräntemiljö, vilket har bidragit till en välmående fastighetssektor i Sverige. Fastighetsbolagens finansiella kostnader är extremt låga och på grund av investerarnas jakt på avkastning har intresset för fastighetsinvesteringar ökat. Till följd av den höga efterfrågan på fastighetsmarknaden har det behovet av finansiering ökat. Historiskt sett har balansräkningen i de svenska börsnoterade fastighetsbolagen utgjorts av stamaktier och en stor andel banklån. På senare år har dock fastighetsbolagen diversifierat sin kapitalstruktur och användningen av obligationer och preferensaktier har blivit allt vanligare. Examensarbetet syftar till att undersöka utvecklingen av kapitalstrukturen inom den noterade fastighetssektorn i Sverige och de bakomliggande faktorerna. Vidare är studiens syfte att identifiera och analysera drivkraften bakom användningen av olika finansieringsalternativ i framtiden. Följaktligen kommer den framtida kapitalstrukturen i de noterade fastighetsbolagen att undersökas. Studien är främst baserad på intervjuer med aktörer verksamma inom fastighetssektorn, banksektorn, institutionella och icke-institutionella investerare. Studien visar att det finns en tydlig trend med växande fastighetsbolag. Portföljen hos ett antal större bolag börjar närma sig de svenska stora institutionella aktörer i storlek och på så sätt börjar dessa bolag uppnå en storlek som gör att de är slagkraftiga på internationella kapitalmarknader. Tillgången till finansiering kommer därför i större utsträckning att vara beroende av företagens storlek och vice versa. I linje med tidigare studie har den börsnoterade fastighetssektorn ett växande behov av finansiering genom kapitalmarknaden på grund av regleringar av bankerna. Följaktligen kommer fördelningen mellan bank- och marknadsfinansiering i Sverige att förändras. Emellertid har studien identifierat ett antal hinder på företagsobligationsmarknaden, såsom bristande likviditet. På grund av de nuvarande förhållandena på företagsobligationsmarknaden, kommer den noterade sektorn inte kunna tillgå de medel som krävs för att stödja en stark tillväxt i fastighetssektorn. Den grundläggande slutsatsen i denna studie är att en tillgång till olika finansieringsalternativ kommer att vara viktigare än kapitalkostnaden. I resultatet finns därmed inte stöd för de etablerade kapitalstruktursteorierna. För att förklara det växande behovet av en diversifierad kapitalstruktur och vikten av tillgång till flera marknader finner denna studie grund för en ny teori avseende kapitalstruktur. Den optimala kapitalstrukturen är först och främst en fråga om optimal tillgång till olika finansieringskällor. Därefter bör ett bolag se till alternativets kostnad och påverkan på den övriga kapitalstrukturen