Sträck ut och ta tag i virtuell verklighet : En kvalitativ användarbarhetsstudie av interaktionstekniker för val och manipuliering i ett VR spel

A new wave of VR head mounted displays is being developed and released to the commercial market including examples such as the HTC Vive, Oculus Rift and Playstation VR. Bundled together with these head mounted displays are a new generation of hand motion controllers which allows the users to reach out and grasp in the virtual environment. Earlier research has explored a range of possible interaction techniques for immersive VR interaction, mainly focusing on the quantitative and objective performance of each technique. Yet even with this research picking the right technique for a given scenario remains a challenging task. This study tries to complement earlier research by instead investigating the qualitative and more subjective aspects of usability, along with making use of the upcoming commercial VR hand controllers. The purpose was to provide guidelines to help future immersive VR interaction designers and researchers. Two interaction techniques (classic Go-Go and ray casting with a reel) were chosen to represent the two most commonly used interaction metaphors for selection and manipulation, i.e. grabbing and pointing. Eleven users were then recruited to try the two interaction techniques inside a shopping scene initially part of a commercial VR game. Each user had to complete five tasks for each technique while “thinking aloud”, followed by an interview after the test. The sessions were recorded and analysed based on five usability factors. The results indicated a strong preferences for the Go-Go interaction technique, with arguments based on how natural its interaction was. These results confirmed several conclusions drawn in earlier research about interaction in immersive VR, including the strength of natural interaction in scenarios which has the capacity to reach a high grade of naturalism, as well as the importance of showing the user when the interaction technique differs from realistic behaviour. Last but not least the results also pointed to the importance of further study on immersive VR interaction techniques over long time use and when combined with user interfaces.En ny våg av VR-hjälmar håller på att utvecklas för den kommersiella marknaden med exempel såsom HTC Vive, Oculus Rift och Playstation VR. Dessa VR-hjälmar kommer tillsammans med en ny generation av rörelsekänsliga handkontroller som tillåter användarna i den virtuella miljön att nå ut och greppa tag. Tidigare forskning har utforskat en mängd möjliga interaktionstekniker för immersiv VR interaktion, med fokus på de kvantitativa och objektiva faktorerna för varje teknik. Trots denna forskning så är valet av interaktionsteknik för ett givet VR scenario fortfarande en svår uppgift. Denna studie försöker komplementera tidigare forskning genom att granska de mer subjektiva och kvalitativa aspekterna av användbarhet, samtidigt som den nya generationen av handkontroller för VR används. Syftet med studien var att framställa rekommendationer för att underlätta för framtida interaktionsdesigners och forskare inom VR. Två interaktionstekniker (klassisk Go-Go samt strålkastning med fiskerulle) valdes ut för att representera de två mest använda interaktionsmetaforerna för val och manipulering, det vill säga att greppa och att peka. Elva användare rekryterades för att pröva de två interaktionsteknikerna, inom ramen för ett shopping scenario som ursprungligen ingick i ett kommersiellt VR spel. Varje användare ombads att utföra fem uppgifter med varje teknik samtidigt som de “tänkte högt”, vilket följdes av en avslutande intervju. Sessionerna spelades in och analyserades utifrån fem användbarhetsfaktorer. Resultaten visade att användarna föredrog Go-Go, på grund av att dess interaktion ansågs vara mer naturlig. Resultaten bekräftade även ett flertal slutsatser från tidigare forskning kring interaktionstekniker för VR, så som styrkan i naturlig interaktion i situationer som har kapacitet att nå en hög grad av realism och vikten av att visa användarna när interaktionstekniken bryter mot ett realistiskt beteende. Sist men inte minst visade resultaten även på vikten av framtida studier, dels gällande användning av interaktionstekniker över en längre tid och dels gällande hur dessa interaktionstekniker ska kombineras med användargränssnitt