Integrating environmental aspects in municipal projects : Obstacles and opportunities experienced by project managers

De senaste decennierna har miljöfrågor blivit mer och mer aktuella och kommuner i Sverige har idag ett ansvar att arbeta för hållbarhet och med miljöaspekter. Detta försvåras av att begreppet hållbar utveckling är vagt och därmed är öppet för tolkningar om var tyngdpunkten ska ligga när det gäller de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Inom en kommun sker arbete inom många olika verksamhetsområden och ofta finns övergripande styrdokument, till exempel miljöpolicys eller visioner som gäller miljöpåverkan och som syftar till att miljöhänsyn ständigt ska finnas närvarande i all verksamhet. En vanlig arbetsform inom kommunal verksamhet är i dag att arbeta i projekt, vilket gör att projektledare då har möjlighet att inom ramen för projektet kunna påverka miljöaspekter. En del projekt har som uttalat syfte att ha en positiv miljöpåverkan, men den här studiens inriktning är projekt där miljökopplingen inte vid en första anblick är så uppenbar. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorier och modeller om hållbar utveckling i projekt, men handlar också om vilka faktorer individer påverkas av när det gäller vad som hindrar eller möjliggör för dem att bete sig på ett miljövänligt sätt. Studien använder sig av kvalitativ metod och utgår från tre olika kommuner där sex projektledare har intervjuats om deras upplevelser av hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i sina projekt. Flera av respondenterna upplevde att det fanns goda möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. De visade själva en positiv attityd och upplevde att det generellt fanns god vilja för miljöarbete, både hos politiker, ledning och medarbetare, samtidigt var detta svårare att koppla till projekt för en del respondenter, då det inte alltid framgick tydligt i styrdokument och arbetsuppdrag och hälften av respondenterna upplevde inga förväntningar på att ta in miljöaspekter i det aktuella projektet. De hinder som framkom var projektets ekonomiska ramar, brist på detaljerad miljökunskap, brist på kommunikation men också att det fanns motsättningar, vilket också kunde påverka att andra, både inom projektgrupp, i verksamheten eller bland kommuninvånarna har olika syn på vad som bör prioriteras. Även projektets förutsättningar kunde innebära både hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. Inom den dagliga verksamheten fanns inom vissa områden rutiner och vanor etablerade av miljöskäl, men när det gällde hur miljöaspekter skulle tas in i projekt var förutsättningarna sämre. I studien redovisas också förslag på hur utvecklingsområden som skulle kunna förbättra förutsättningarna för kommunala projektledare att ta in miljöaspekter i sina projekt och som kan göra att en del hinder kan övervinnas. Enligt respondenterna är dessa mer kunskap, utbildning och stöd, fler konkreta hjälpmedel men också mer diskussion kring miljöfrågor för att de ska kunna få högre prioritet.Over the recent decades environmental issues has become increasingly more relevant and municipalities in Sweden carry the responsibility to strive for the attainment of sustainability and environmental aspects. This work is however obstructed by the difficulty to define the term sustainable development which leads to a hesitancy of which aspect to focus on when it comes to social, economic and environmental aspects. Within a municipality, work is often performed within several branches and there are often regulating documents, environmental policies or visions which aim for the environmental aspect to always be included. Projects are common within municipality work, which means that project managers have an opportunity to influence the environmental aspect within their respective project. Some projects have a clear purpose to attain an environmental effect, though the purpose of this study is to examine projects where the environmental aspect is not clearly stated. The theoretical framework in this study is based on theories about sustainable development within projects, as well as the factors affecting individuals when it comes to behaving in a fashion that is environmentally plausible.This study make use of a qualitative method and was conducted in three municipalities with six project managers interviewed about their experiences of obstacles and possibilities to work with environmental aspects within their projects. Several of the respondents had good experiences of working with environmental aspects in their projects. These respondents showed a positive attitude and had the general conception that there was a positive attitude towards environmental aspects among politicians, the management and co-workers alike. For some respondents though, this was not the case. They had difficulties connecting environmental aspects to their projects. Partly because there were no clear instructions in the regulating documents or assignments, but also because they perceived no expectations of such. Obstacles that were observed were uncovered economical hindrance, lack of detailed environmental knowledge and lack of communication. There were also issues of disagreement within the project staff, the branch or between the residents of the municipality of what to prioritize. Even the prerequisites of the project would sometime be a hindrance, as well as promotive, to the environmental aspects. Within the daily work there were routines and habits established because of environmental reasons, though when it came to how environmental aspects were to be included in projects the conditions were worse. This study also suggest development areas that could improve the conditions for project managers within municipalities to include environmental aspects. According to the respondents these are knowledge, education and support, concrete support as well as more discussions concerning environmental issues with the purpose of increasing their priority