Kombinationen hållbarhet och lönsamhet: önsketänkande? : En kvantitativ studie om Sverigefonders hållbarhet och finansiella prestation.

Den första hållbara fonden i Sverige startades under 1960-talet och i dag finns det ett hundratal hållbara fonder att investera i. Huruvida hållbara fonder presterar sämre eller bättre jämfört med traditionella fonder finns det skilda åsikter om. Argument till varför hållbara fonder skulle prestera sämre hänvisas till konsekvenser av begränsningar som bland annat kan resultera till en minskad diversifiering och kostsamma metoder. Andra hävdar motsatsen, att de metoder som används kan generera värdefull information och konkurrensfördelar då nya marknadsmöjligheter kan upptäckas och som därför kan leda till en högre avkastning. Detta har i tidigare studier undersökts genom klassificera fonderna efter fondens egen definition. Eftersom en formell definition om vad som anses vara en hållbar fond saknas väcker det tankar kring hur hållbara dessa är och huruvida man kan lita på marknadsföringen. Vi kommer därför i denna studie att använda oss av hållbarhetsbetyg som framställts av en oberoende part för att undersöka om ett samband finns mellan hållbarhet och fondprestation gällande Sverigefonder! Studiens huvudsyfte är att undersöka om det finns ett samband mellan Sverigefonders ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter samt dess riskjusterade abnormala avkastning. Studiens delsyfte är att undersöka om det finns någon skillnad mellan Sverigefonders riskjusterade abnormala avkastning beroende på dess hållbarhetsinriktning. Det utförs genom att studera den enskilda effekten av miljöbetyg respektive betyg rörande mänskliga rättigheter på den riskjusterade abnormala avkastningen hos Sverigefonderna. För att besvara studiens problemformulering och syften har studien genomförts med en kvantitativ metod och med ett deduktivt angreppssätt. I studien ingår 127 Sverigefonder registrerade mellan 2006-09-30−2013-09-30 där vår mätperiod sträcker sig mellan 2006-09-30−2014-09-30. Fondernas hållbarhetsbetyg samt dess riskjusterade abnormala avkastning har beräknats i Microsoft Excel 2011 och sedan har statistiska tester utförts i Stata 12. Studiens resultat indikerar på att det finns abnormal avkastning på marknaden och tyder därmed på att det inte råder stark effektivitet på den svenska marknaden. Vidare indikerar resultatet från den multivariata analysen på ett positivt samband mellan finansiell prestation och hållbarhetsbetygen. Vi finner dock inte tillräckligt med bevis för att kunna konstatera om hållbarhetsbetygen har någon positiv eller effekt på den riskjusterade abnormala avkastningen. Detta eftersom att endast en av tre modeller gav oss ett statistisk signifikant samband. Utifrån studiens resultat kan därför slutsatsen dras att det inte finns någon anledning, givet samma avkastningsnivå, att inte välja det hållbara alternativet. Därmed kan det konstateras att investerare kan kombinera sina hållbara mål med sina finansiella mål.