Fossilbränslefri Kollektivtrafik : Framtidsscenarion och optimering av Skånetrafikens kollektiva busstrafik

Vid FN:s klimatkonferens 2010 bestämde sig alla industriländer för att införa nationella långsiktiga strategier i avsikt att medverka till en reducering av växthusgasutsläpp samtidigt som utvecklingsländerna stimuleras till dylika planer. Detta i sin tur ledde till att EU kommissionen presenterade en färdplan år 2011 för en hållbar, konkurrenskraftig och utsläppssnål ekonomi till år 2050. En färdplan som Sveriges energisystem har tagit efter och utvecklat till sina energipolitiska mål. FN:s klimatkonferens år 2015 resulterade till ett bindande globalt avtal i att minska utsläpp av växthusgaser samt öka ambitionen för energieffektivisering och andel förnybar energi. Syftet med arbetet är att fokusera på förändring och tillämpning av ny teknik i kollektivtrafiken med fokus på bussar för att uppnå Skånetrafikens framtida mål och scenarion mot fossilbränslefri busstrafik. Målen med arbetet är att redogöra Skånetrafikens kostnad, bränsleåtgång, effektivitetsvärde och koldioxidutsläpp i nuläget, åtgärder för att uppnå Skånetrafikens mål framtidsscenarion för år 2018 och 2020, 2050 med inslag av framtidsvisioner samt hur optimering av sex olika bränsletyper under bestämda förutsättningar med hänsyn taget till koldioxidutsläpp och bränslekostnad. Till modelluppbyggnad av framtidsscenarion användes Excel och för optimering av sex olika bränsletyper användes Linjärprogrammering (LP) i MATLAB®. Resultatet visar att Skånetrafikens nuvarande stadstrafik redan har uppnått fossilbränslefri kollektivtrafik och behöver större fokus på regionaltrafiken som till större del består av fossila bränslen. En gemensam faktor för att möta Skånetrafikens framtida mål är att driftkostnaden kommer att höjas beroende på val av drivmedel som dels beror på teknikvalet. Målen kan nås under förutsättningen att inga ekonomiska restriktioner finns. Optimeringen på nuvarande kollektivtrafik med bränsletyperna: biogas, naturgas, diesel, hydrerade vegetabiliska oljor (HVO), rapsmetylester (RME) och fordonsgas(b54) visade sig kunna bespara 10 000 kronor, ett utsläpp på 240 ton koldioxidekvivalenter och en total energianvändning på 156 MWh med potential till en energibesparing på 100 MWh jämfört med körningen i dagsläget. Med utbyte av diesel- mot elbuss visade sig kunna bespara 54 000 kronor, utsläpp på 200 ton koldioxid ekvivalenter och en total energianvändning på 150 MWh där en besparing på 102 MWh görs relaterat till dagsläget.Arbetet har redovisat