Rätt mätt?

Under det senaste decenniet har kunskapstest av olika slag fått en ökad betydelse i skolan och testresultat inverkar i allt högre grad på såväl pedagogiskt som ekonomiskt och politiskt beslutsfattande. Men tester, vars resultat får stora konsekvenser för elever och skolor, måste underställas höga krav på reliabilitet och validitet och bli föremål för kritiskt prövning både av vetenskapssamhället och av dem som använder testet. I den här artikeln diskuteras aspekter av reliabilitet och validitet i det svenska nationella läsprovet i årskurs nio. Till grund för diskussionen ligger analyser av provinnehåll, elevresultat och experimentella data där lärare fått klassificera provuppgifter utifrån innehållsliga kategorier. En slutsats från dessa analyser är att det nationella läsprovet dras med flera kvalitetsproblem som omfattar aspekter av både mätsäkerhet och innehållsvaliditet. Några förslag till utveckling av provsystemet diskuteras i slutet av artikeln