Beyond Budgeting : Recipe or Concept?

Den traditionella budgeteringen har länge varit en självklar del i att driva en verksamhet som ett kontroll- och styrverktyg. Den har dock fått utstå kritik för att vara bland annat tidskonsumerande, kostsam och odynamisk. Till följd av detta har nya styrverktyg utvecklats vilket sedermera lett till en diskussion om att lämna budgeteringen, vilken kommit att kallas ”Beyond Budgeting”. Denna diskussion ifrågasätter budgeteringen och dess inverkan på kontroll och styrning. Eftersom budgeteringen är väldigt central inom organisationer är det intressant att studera området vidare för att få en större förståelse för Beyond Budgeting. De flesta studier inom Beyond Budgeting har främst fokuserat på efterfrågesidan, det vill säga de företag som valt att arbeta annorlunda kring budgetering. Däremot har har forskningen lagt mindre fokus på utbudssidan, det vill säga de aktörer som kommunicerar Beyond Budgeting till företag. Genom att undersöka hur aktörer kommunicerar Beyond Budgeting till företag som vill arbeta annorlunda kring sin budget, kan en större förståelse för Beyond Budgeting uppnås. Mot denna bakgrund är syftet med uppsatsen att få mer förståelse för Beyond Budgeting genom att undersöka utbudssidan av detsamma och hur detta ställer sig mot tidigare teorier. För att besvara syftet presenteras i vår teoretiska referensram hur tidigare forskning diskuterar Beyond Budgeting och hur det definierats från första början. men även hur organisationskoncept sprids utifrån spridningsteorier. Metoden vi valt att utgå från är en kvalitativ forskningsstrategi där data insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har även valt kompletterande observationer för att få en djupare bild av hur Beyond Budgeting kommuniceras. I empirin presenteras den information som insamlats från intervjuerna och observationerna. I analysen diskuteras de empiriska resultaten i ljuset av den teoretiska referensramen. Utifrån analysen kan följande slutsatser dras: genom vår studie har en ökad förståelse uppnåtts i kunskapen om att kommuniceringen av Beyond Budgeting kräver konkretisering, för att företag enklare skall ta det till sig. Utbudssidans kommunikation skiljer sig därför mot de ursprungliga teorierna för Beyond Budgeting, till att handla om de tre processerna målstyrning, prognostisering och beslutsfattande och resursallokering. Hur arbetet med dessa tre processer ser ut beror på kundens situation, och således är Beyond Budgeting ett koncept snarare än ett recept.The traditional budgeting has long been a fundamental part of running a business as a management control system. However, it has been subject of criticism for being time-consuming, costly and not dynamic, amongst other. As a result of this, new management tools have been developed, which later on has led to a discussion of leaving traditional budgeting, which has been known as “Beyond Budgeting”. This discussion questions the budget, and its impact on management and control. Since the budget is a cornerstone in organisations, further studies in this area are of interest, to achieve a greater understanding of Beyond Budgeting. Earlier studies on Beyond Budgeting have almost exclusively been focused on the demand-side, that is companies who have chosen to go Beyond Budgeting. However, there has been less focus towards the supply-side, that is operators who communicate Beyond Budgeting to potential customers. By studying the supply-side of Beyond Budgeting a greater understanding of this concept can be achieved. Therefore, the purpose of this essay is to achieve a greater understanding of Beyond Budgeting, from the supply-side point of view, and to compare this with the original ideas of Beyond Budgeting. To answer this purpose, we have based our theoretical framework by illustrating Beyond Budgeting theories and how they first were brought up, but also how concepts are spread according to theory. As for methodology, we have a qualitative science approach. Information was collected through semi-structured interviews, but also observations as a supplement, to achieve a deeper picture of how Beyond Budgeting is communicated. The empirical result presents the information that was gathered from the interviews and the observations. In the analysis we discuss the empirical results in the light of the theoretical framework. Based on this, following conclusions can be made: through our study a greater understanding has been achieved in the knowledge that the communication of Beyond Budgeting needs concretisation, to ease customers adopting process. The supply-side’s communication therefore differs from the original Beyond Budgeting theories, which lies in the three processes target setting, forecasting and decision making and resource allocation. Working with these must be seen from the unique situation of any customer, and therefore Beyond Budgeting is a concept, rather than a recipe