Vad var det egentligen jag läste? : En studie om förekomsten av fyra läsförståelseprocesser i lågstadiets arbetsböcker

I denna studie har fyra läseböcker och arbetsböcker för årskurs 3 analyserats för att undersöka hur fördelningen mellan Skolverkets fyra läsprocesser ser ut i de frågor som ställs i relation till texten samt vilka frågetyper som förekommer. Processerna ställer krav på läsaren att 1. Hitta efterfrågad information 2. Dra enkla slutsatser 3. Sammanföra och tolka idéer samt reflektera och 4. Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Även en kategori som placerar in de frågor som inte relaterar till texten alls har använts i undersökningen. Frågorna i arbetsböckerna ställer krav på att läsaren ska kunna hantera att utföra dessa processer och de har identifierats med analysfrågor framtagna ur deras beskrivning. Som teoretisk utgångspunkt har den didaktiska receptionsteorin använts då förekomsten av frågor som ställer krav på läsaren att utföra Skolverkets processer avgör hur mötet mellan läsaren och texten blir. Resultaten visade att process 1, det vill säga de uppgifter som fokuserar på att extrahera explicit information ur läsebokstexterna, var allra vanligast i samtliga arbetsböcker. Den minst förekommande processen var process 4, där frågorna fokuserade på hur författaren tänkt samt i vilken ordningsföljd sekvenser ur handlingen skulle placeras. Process 2 och de frågor som identifierats som fristående från texten hade störst variation mellan böckerna. De frågor och uppgifter som kategoriserats som process 3-frågor var näst vanligast efter process 1 och fokuserade främst på att läsaren skulle relatera innehållet i texten till sin egen erfarenhet. Olika komponenter av processerna fanns representerade i materialet och även här kunde en obalans i vilka delar som fokuseras i materialet märkas. Däremot var utformningen av frågorna, det vill säga huruvida det var flervalsfrågor, öppna frågor eller annat, av stor varians i alla bokparen. Resultaten kan ses i ljuset av tidigare forskning som menar att liknande obalans mellan olika frågetypers representation i arbetsböcker som här uppvisats bör undvikas. Detta då alla de fyra processernas vikt för läsförståelsen kan styrkas genom gedigen forskning på området