Jag förtjänar att bli sedd som människa, inte en bromskloss i kommunikationen. - En kvalitativ studie om dövas upplevelser av sjukvårdens bemötande utifrån deras dövhet.

Denna uppsats handlar om döva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande till dem när de söker vård vid olika vårdkontakter utifrån deras dövhet. Syftet med studien är att ta reda på vilka uttryck dövas upplevelser tar sig av bemötande från sjukvården utifrån deras dövhet samt vilket perspektiv vårdpersonalen har när de möter en döv patient. Med perspektiv menas medicinskt perspektiv eller dövkompentensperspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa djupintervjuer med ett antal döva individer. Enligt tidigare forskning saknas det mycket forskning om just sociala perspektiv på dövas livsvillkor och kvaliteteter. Enligt gällande teorier inom sociologin så utgår jag från identiteten när jag pratar om dövkultur och att teckenspråket har stor betydelse för döva. Dövkompetens, stigmatisering och makt är centrala begrepp i denna studie. Resultatet av studien visar på att döva patienter upplever stor frustration vid vårdkontakt på grund av att vårdpersonalen saknar rätt eller tillräcklig kunskap angående bemötandet utifrån dövheten. Vårdpersonalen stigmatiserar döva patienter både direkt och indirekt genom detta. Det uppkommer ett antal konsekvenser som ibland leder till vårdfel eller onödiga vårdkontakter. Genom ökad kunskap alternativt ökad dövkompetens kan mycket förebyggas