Komponentavskrivning enligt K3 –En kvantitativ studie om tillämpning av komponentavskrivning i svenska fastighetsbolag

Bakgrund och problem: En betydande förändring i och med övergången till K3 och som lämnar stort utrymme för bedömningar och redovisningsval är kompo-nentavskrivning. Utrymmet för företags egna tolkningar och bedömningar som lämnas på grund av det principbaserade regelsystemet medför att det kan upp-stå avvikelser i hur företag tillämpar komponentavskrivning. Skillnader kan visa sig dels i hur företagen tolkar väsentlig skillnad och betydande komponent, dels i hur företagen väljer att skriva av identifierade komponenter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera faktiska förändringar i de finansi-ella rapporterna som uppstått i samband med tillämpning av komponentav-skrivning. Vidare ämnar rapporten att identifiera om det finns skillnader i hur fastighetsbolag har tillämpat komponentavskrivning samt att i så fall förklara vad som orsakat dessa skillnader. Metod: Skillnader i tillämpning kartlades med en kvantitativ undersökning där samtliga onoterade fastighetsbolags årsredovisningar vilka redovisar enligt K3 undersöktes. För att identifiera skillnader togs ett antal variabler fram. För att kunna göra en relevant jämförelse har den relativa förändringen för de beroende variablerna räknats fram. För att identifiera skillnader användes independent-samples t test. För att se om korrelation fanns mellan studiens variabler utfördes ett korrelationstest. Multipla regressionsanalyser utfördes sedan för att identifi-era eventuella samband. Resultat och slutsatser: Studien visar att skillnader finns i hur fastighetsbolag har tillämpat komponentavskrivning. Effekten på resultaträkningen för kommu-nala bolag har varit ett lägre resultat och högre för privata. Effekten på resultat-räkningen för bolag med högre skuldsättningsgrad har varit ett högre resultat jämfört med de med lägre skuldsättningsgrad. Effekten på resultaträkningen för bolag med högre omsättning och räntabilitet har varit ett lägre resultat jämfört med de med lägre. Sammanfattningsvis har tillämpning av komponentavskriv-ning legat i linje med tidigare forskning vad gäller huruvida bolaget är privat el-ler kommunalt, dess skuldsättningsgrad, omsättning samt räntabilitet. Förslag till vidare forskning: För att se vilka ytterligare påverkande faktorer kan tänkas ligga bakom skillnaden i tillämpningen av komponentavskrivning kan en studie av kvalitativ karaktär utföras. Då redovisningspraxis ännu ej kunnat etableras kan en liknande studie om ett par år även utföras. Denna studie har inte tagit hänsyn till olika typer av fastigheter, det hade därför varit av intresse att göra en liknande undersökning där hänsyn till detta tas